<?xml version='1.0' encoding='UTF-8'?><?xml-stylesheet href="http://www.blogger.com/styles/atom.css" type="text/css"?><feed xmlns='http://www.w3.org/2005/Atom' xmlns:openSearch='http://a9.com/-/spec/opensearchrss/1.0/' xmlns:georss='http://www.georss.org/georss' xmlns:gd='http://schemas.google.com/g/2005' xmlns:thr='http://purl.org/syndication/thread/1.0'><id>tag:blogger.com,1999:blog-2512273637773857236</id><updated>2011-07-07T20:31:21.193-07:00</updated><title type='text'>Warna-Warna</title><subtitle type='html'>"Don't judge it by the color, confuse it for another. You might regret what you let slip away"</subtitle><link rel='http://schemas.google.com/g/2005#feed' type='application/atom+xml' href='http://adiksyam.blogspot.com/feeds/posts/default'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2512273637773857236/posts/default?max-results=100'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://adiksyam.blogspot.com/'/><link rel='hub' href='http://pubsubhubbub.appspot.com/'/><author><name>Warna-warna</name><uri>http://www.blogger.com/profile/16548395385383170464</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_n0aKUZN7P4Q/SUsRtEA4BxI/AAAAAAAAADY/7xANKHRTqFQ/S220/Picture+062.jpg'/></author><generator version='7.00' uri='http://www.blogger.com'>Blogger</generator><openSearch:totalResults>33</openSearch:totalResults><openSearch:startIndex>1</openSearch:startIndex><openSearch:itemsPerPage>100</openSearch:itemsPerPage><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-2512273637773857236.post-5163738194131327605</id><published>2009-12-25T13:01:00.000-08:00</published><updated>2009-12-25T13:51:31.715-08:00</updated><title type='text'>Selamat Hari Natal</title><content type='html'>&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://1.bp.blogspot.com/_n0aKUZN7P4Q/SzUzEx36v0I/AAAAAAAAAG4/bGOhzVVxHwU/s1600-h/christmas+tree.jpg"&gt;&lt;img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer; width: 319px; height: 320px;" src="http://1.bp.blogspot.com/_n0aKUZN7P4Q/SzUzEx36v0I/AAAAAAAAAG4/bGOhzVVxHwU/s320/christmas+tree.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5419293883810627394" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Kehangatan Hari Krismas telah lama dirasai di sini. Rasanya, kebanyakan pusat membeli-belah di Kuala Lumpur telah lama menggantung hiasan-hiasan Krismas yang penuh warna-warni.Kuala Lumpur dihiasi dengan indah sekali. Perayaan yang dahulu dianggap sebagai upacara keagamaan, kini menjadi suatu pesta keramaian. Itu sudah menjadi kebiasaan bagi kita di sini yang hidup dalam kelompok masyarakat majmuk. Tidak kira apa pegangan agama anda, setiap perayaan disambut bersama dengan penuh harmoni. &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Keadaan di Kuala Lumpur pada malam sebelum Krismas begitu meriah. Jalan di Bukit Bintang sesak dengan manusia yang kegembiraan menyambut perayaan ini. Saya yang turut serta bersama teman pada mulanya agak takut dengan situasi ini. Mana tidaknya, ramai yang memegang penyembur serbuk di tangan mereka. Masing-masing begitu teruja menyembur sekelian yang lalu di hadapan mereka. Apa mereka ingat kami ini nyamuk? Apa mereka ingat kami ini lalat? Mahu saja rasanya maki mereka semua. Syukur, ini tidak berlaku. Saya dan teman terselamat dari menjadi mangsa semburan.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Sebenarnya, saya bukanlah orang yang suka bersesak sebegitu. Disebabkan saya sudah lama keluar seperti ini, maka saya pun bersetuju untuk bersama dengan kawan yang satu ini. Daripada terperuk di rumah sibuk dengan FarmVille, saya fikir, apa salahnya. kalau keluar sekali sekala. Kalau dulu ketika remaja, rasanya peluang untuk berpesta sebegini memang tidak pernah dilepaskan. Rasanya sudah hampir 10 tahun saya tidak keluar berasak macam ini. Jika dibanding dulu dan sekarang amat berbeza. Kalau dulu saya amat teruja keadaan seperti ini, tetapi sekarang tidak lansung. Dalam hati menjerit mahu pulang. Saya rindukan katil saya. Saya lebih selesa serta tenang jika berada di dalam bilik sendiri. Itu tandanya penuaan ye.&lt;span style="font-style: italic;"&gt; It's time for me to take all the supplements religiously&lt;/span&gt;. Nasib baik ada seorang teman yang bijaksana dalam hal ini. Dia yang menyarankan saya mengambil pil EPO dan pil bawang putih. Oh..multivitamin yang saya ambil sekelian lama tetap diteruskan. Di mana agaknya dia waktu ini ye?&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Saya akur yang saya sudah tidak betah untuk terus berada di Bukit Bintang malam itu. Akhirnya, saya dan teman-teman yang lain bersidai di gerai tom yam bersebelahan &lt;span style="font-style: italic;"&gt;apartment&lt;/span&gt; saya. Rasanya ia lebih menenangkan sehingga kami tidak sedar yang kami berada di situ sehingga waktu Subuh menghampiri. Banyak isu yang diperbincangkan. Dan bertemu dengan kawan saya yang satu ini, saya merasakan diri ini terlalu kecil. Setiap kali duduk bersamanya, banyak perkara yang saya belajar. Betapa saya sangat mengkagumi dia. Betapa dia menyedarkan saya banyak perkara. Haishh..banyak yang perlu saya ubah demi kebaikan sendiri.&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt; Saya perlu berubah...&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/2512273637773857236-5163738194131327605?l=adiksyam.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://adiksyam.blogspot.com/feeds/5163738194131327605/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=2512273637773857236&amp;postID=5163738194131327605' title='1 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2512273637773857236/posts/default/5163738194131327605'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2512273637773857236/posts/default/5163738194131327605'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://adiksyam.blogspot.com/2009/12/kehangatan-hari-krismas-telah-lama.html' title='Selamat Hari Natal'/><author><name>Warna-warna</name><uri>http://www.blogger.com/profile/16548395385383170464</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_n0aKUZN7P4Q/SUsRtEA4BxI/AAAAAAAAADY/7xANKHRTqFQ/S220/Picture+062.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/_n0aKUZN7P4Q/SzUzEx36v0I/AAAAAAAAAG4/bGOhzVVxHwU/s72-c/christmas+tree.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>1</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-2512273637773857236.post-5211572468211397427</id><published>2009-12-16T09:59:00.000-08:00</published><updated>2009-12-16T10:15:12.586-08:00</updated><title type='text'>Salam Maal Hijrah</title><content type='html'>&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://3.bp.blogspot.com/_n0aKUZN7P4Q/SykgO9wkgCI/AAAAAAAAAGo/dIcFupQ3bMU/s1600-h/maalhjijrahqe0.jpg"&gt;&lt;img style="margin: 0pt 10px 10px 0pt; float: left; cursor: pointer; width: 240px; height: 320px;" src="http://3.bp.blogspot.com/_n0aKUZN7P4Q/SykgO9wkgCI/AAAAAAAAAGo/dIcFupQ3bMU/s320/maalhjijrahqe0.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5415895468358271010" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;font-family:trebuchet ms;" &gt;"Hari Maal Hijrah atau Awal Muharram Ini adalah suatu hari yang penting bagi umat Islam kerana ia menandakan dua peristiwa penting berlaku dalam sejarah Islam. Pertama, memperingati penghijrahan Nabi Muhammad dari Kota Mekkah ke Madinah pada tahun 622 masihi, dan kedua, ia merupakan hari keagamaan di mana umat Islam mengadakan solat sunat di masjid-masjid di seluruh negeri. Hari Maal Hijrah atau Awal Muharram merupakan hari cuti umum di Malaysia dan merupakan permulaan tahun hijrah bagi umat Islam."&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Bercakap pasal tahun baru ini, kebelakangan ini masa berlalu begitu pantas. Tahun lepas pada waktu yang sama, saya terpaksa berkurung di rumah hampir 2 minggu gara-gara sakit mata. Rasanya baru saja perkara itu terjadi. Pejam celik, dah setahun kisah itu berlalu. &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Begitu cepatnya masa berlalu, sehingga tidak cukup rasanya tempoh buat saya untuk mencapai azam yang saya telah janji pada diri saya sendiri. Setelah diselidiki, rasanya tiada satu pun yang tercapai. &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Apa pun, kesyukuran saya panjatkan buat Allah awj kerana setahun yang berlalu, saya dikurniai kesihatan yang baik. Hidup saya bertambah gembira dari sehari ke sehari. Ada kala mungkin saya terlepas kata menyesali atas nasib menimpa diri, tetapi setelah diselidiki, saya boleh dianggap bertuah jika dibandingkan dengan sesetengah orang disekeliling saya. &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Disebabkan azam yang lalu tidak tercapai, saya mengambil keputusan untuk tidak menetapkan sebarang&lt;/span&gt;&lt;span style="font-style: italic;font-family:trebuchet ms;" &gt; target&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt; untuk tahun ini. Saya fikir, ada baiknya dengan kehadiran hari yang mulia ini, saya berdoa agar perolehi kejayaan, kesihatan dan kebahagian buat diri saya dan teman-teman.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Sekadar untuk berkongsi dengan semua:&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;PERISTIWA PENTING DALAM MUHARAM&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;    1. 1 Muharam - Khalifah Umar Al-Khattab menetapkan adalah hari pertama bagi setiap tahun baru Islam (Kalendar Hijriah).&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt; 2. 10 Muharam - Dinamakan juga hari 'Asyura'. Pada hari itu banyak terjadi peristiwa penting yang mencerminkan kegemilangan bagi perjuangan yang gigih dan tabah bagi menegakkan keadilah dan kebenaran.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt; Pada 10 Muharam juga telah berlaku:&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;    1. Nabi Adam bertaubat kepada Allah.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;    2. Nabi Idris diangkat oleh Allah ke langit.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;    3. Nabi Nuh diselamatkan Allah keluar dari perahunya sesudah bumi ditenggelamkan selama enam bulan.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;    4. Nabi Ibrahim diselamatkan Allah dari pembakaran Raja Namrud.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;    5. Allah menurunkan kitab Taurat kepada Nabi Musa.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;    6. Nabi Yusuf dibebaskan dari penjara.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;    7. Penglihatan Nabi Yaakob yang kabur dipulihkkan Allah.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;    8. Nabi Ayub dipulihkan Allah dari penyakit kulit yang dideritainya.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;    9. Nabi Yunus selamat keluar dari perut ikan paus setelah berada di dalamnya selama 40 hari 40 malam.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;   10. Laut Merah terbelah dua untuk menyelamatkan Nabi Musa dan pengikutnya dari tentera Firaun.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;   11. Kesalahan Nabi Daud diampuni Allah.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;   12. Nabi Sulaiman dikurniakan Allah kerajaan yang besar.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;   13. Hari pertama Allah menciptakan alam.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;   14. Hari Pertama Allah menurunkan rahmat.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;   15. Hari pertama Allah menurunkan hujan.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;   16. Allah menjadikan 'Arasy.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;   17. Allah menjadikan Luh Mahfuz.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;   18. Allah menjadikan alam.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;   19. Allah menjadikan Malaikat Jibril.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;   20. Nabi Isa diangkat ke langit.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/2512273637773857236-5211572468211397427?l=adiksyam.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://adiksyam.blogspot.com/feeds/5211572468211397427/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=2512273637773857236&amp;postID=5211572468211397427' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2512273637773857236/posts/default/5211572468211397427'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2512273637773857236/posts/default/5211572468211397427'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://adiksyam.blogspot.com/2009/12/salam-maal-hijrah.html' title='Salam Maal Hijrah'/><author><name>Warna-warna</name><uri>http://www.blogger.com/profile/16548395385383170464</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_n0aKUZN7P4Q/SUsRtEA4BxI/AAAAAAAAADY/7xANKHRTqFQ/S220/Picture+062.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_n0aKUZN7P4Q/SykgO9wkgCI/AAAAAAAAAGo/dIcFupQ3bMU/s72-c/maalhjijrahqe0.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-2512273637773857236.post-4441760061190206711</id><published>2009-12-08T08:17:00.000-08:00</published><updated>2009-12-08T08:30:20.901-08:00</updated><title type='text'>Topeng?</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;font-size:130%;"&gt;Akhir-akhir ini saya rasa diri saya agak keletihan sentiasa. Entah di mana silapnya. Nak kata tidak mengambil&lt;em&gt; supplement&lt;/em&gt;, ia seakan menjadi sarapan saya setiap hari.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;font-size:130%;"&gt;&lt;/span&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;font-size:130%;"&gt;Seharian di pejabat menjadi begitu bosan. Setelah hampir 3 tahun saya ditukarkan ke jabatan yang baru ini, saya rasa rasa sudah cukup buat saya. Akibat desakan hati, saya telah mengisi borang permohonan untuk ditukarkan ke jabatan baru. Selama hampir 3 tahun, saya akhirnya dapat melihat belajar mengenali seorang hamba Allah yang hidup penuh kepuraan. Bagaimana seorang manusia yang bertopengkan manusia tetapi punya hati sebusuk syaitan. Seorang yang tidak patut dipanggil manusia. Sesuai rasanya dipanggil binatang. Tetapi, keputusan saya untuk memohon pertukaran ini bukan disebabkan dia. Saya bukan seorang yang mudah mengalah kerana sikap sebegini. Politik pejabat tidak saya hairankan. Keputusan saya adalah kerana saya inginkan suatu kelainan. Hey perempuan....anda bukanlah lawan saya. Saya tidak perlu membanting tulang berbelas tahun kemudian baru dapat kenaikan pangkat. Saya tidak perlu membodek boss. &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;font-size:130%;"&gt;&lt;/span&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;font-size:130%;"&gt;Permohonan saya bukan lagi muktamad. Saya perlu menghadiri temuduga terlebih dahulu, kemudian baru dapat diserapkan jika difikirkan sesuai. Saya amat berharap agar saya diberi peluang. Jika kali ini tidak berjaya, saya perlu memikirkan &lt;em&gt;Plan B.....&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;font-size:130%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;font-size:130%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;font-size:130%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/2512273637773857236-4441760061190206711?l=adiksyam.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://adiksyam.blogspot.com/feeds/4441760061190206711/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=2512273637773857236&amp;postID=4441760061190206711' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2512273637773857236/posts/default/4441760061190206711'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2512273637773857236/posts/default/4441760061190206711'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://adiksyam.blogspot.com/2009/12/topeng.html' title='Topeng?'/><author><name>Warna-warna</name><uri>http://www.blogger.com/profile/16548395385383170464</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_n0aKUZN7P4Q/SUsRtEA4BxI/AAAAAAAAADY/7xANKHRTqFQ/S220/Picture+062.jpg'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-2512273637773857236.post-5653505331428768420</id><published>2009-12-02T08:02:00.000-08:00</published><updated>2009-12-02T08:44:01.073-08:00</updated><title type='text'>Kesepian Itu Boleh Membunuh?</title><content type='html'>&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_n0aKUZN7P4Q/SxaQczUozZI/AAAAAAAAAGg/GPodSWUVjWs/s1600-h/Loneliness_of_Soul_by_Sh4dyJ0lk4.jpg"&gt;&lt;img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 300px; DISPLAY: block; HEIGHT: 315px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5410670826819734930" border="0" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_n0aKUZN7P4Q/SxaQczUozZI/AAAAAAAAAGg/GPodSWUVjWs/s320/Loneliness_of_Soul_by_Sh4dyJ0lk4.jpg" /&gt;&lt;/a&gt; &lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;font-size:130%;"&gt;Sudah menjadi kebiasaan saya membaca surat khabar di dalam LRT. Hari ini satu artikel yang terpampang di muka depan satu akhbar menarik perhatian saya. Dikatakan bahawa 'kesepian' itu adalah suatu penyakit yang boleh membawa maut. Menurut laporan dari Universiti Chicago, ianya boleh merebak seumpama selsema. &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;font-size:130%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;font-size:130%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;font-size:130%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;font-size:130%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;font-size:130%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;font-size:130%;"&gt;Hasil kajian mendapati bahawa sebelum kehilangan kawan-kawan, 'penyepi' biasanya akan menyebarkan penyakit ini kepada orang yang berada disekelilingnya. Setelah dijangkiti, golongan ini tanpa disedari menjauhkan diri dari masyarakat dan seterusnya menjadi 'penyepi'.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;font-size:130%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;font-size:130%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;font-size:130%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;font-size:130%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;font-size:130%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;font-size:130%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;font-size:130%;"&gt;Menurut laporan dari Universiti Chicago, memandangkan penyakit ini berunsurkan kepada emosi dan dikaitkan dengan penyakit jiwa, wanita akan lebih mudah 'dijangkiti' berbanding lelaki. Kaji selidik menunjukkan 'penyepi' ini biasanya mudah hilang kepercayaan kepada orang lain dan seterusnya memayahkan mereka untuk membentuk suatu hubungan yang baru.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;font-size:130%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;font-size:130%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;font-size:130%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;font-size:130%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;font-size:130%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;font-size:130%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;font-size:130%;"&gt;Terfikir sejenak. Kajian ini mungkin benar dari segi teorinya. Terasa tempias dari artikel ini. Tetapi, jika kita sentiasa bersifat optimistik, saya yakin kita dengan sendirinya akan bisa merawati kesepian. Biar kita tidak punya keluarga. Biar kita tidak punya ibu bapa. Sebagai umat Islam, kita semestinya percaya kepada Qada dan Qadar. Segalanya sudah tertulis di Loh Mahfuz. Memang kesepian itu penyakit jiwa. Tiada ubat bisa menyembuhnya. Hanya kita sendiri yang mengubatinya.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/2512273637773857236-5653505331428768420?l=adiksyam.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://adiksyam.blogspot.com/feeds/5653505331428768420/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=2512273637773857236&amp;postID=5653505331428768420' title='2 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2512273637773857236/posts/default/5653505331428768420'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2512273637773857236/posts/default/5653505331428768420'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://adiksyam.blogspot.com/2009/12/kesepian-itu-boleh-membunuh.html' title='Kesepian Itu Boleh Membunuh?'/><author><name>Warna-warna</name><uri>http://www.blogger.com/profile/16548395385383170464</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_n0aKUZN7P4Q/SUsRtEA4BxI/AAAAAAAAADY/7xANKHRTqFQ/S220/Picture+062.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_n0aKUZN7P4Q/SxaQczUozZI/AAAAAAAAAGg/GPodSWUVjWs/s72-c/Loneliness_of_Soul_by_Sh4dyJ0lk4.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-2512273637773857236.post-3818737958900030204</id><published>2009-12-01T06:18:00.000-08:00</published><updated>2009-12-01T07:29:12.253-08:00</updated><title type='text'>Penang...</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_n0aKUZN7P4Q/SxUmU2N8CLI/AAAAAAAAAGY/EaStcwLJonA/s1600/penang_bridge.jpg"&gt;&lt;img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 320px; DISPLAY: block; HEIGHT: 262px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5410272666948733106" border="0" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_n0aKUZN7P4Q/SxUmU2N8CLI/AAAAAAAAAGY/EaStcwLJonA/s320/penang_bridge.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;font-size:130%;"&gt;Biasanya hanya saya, Izwan dan Kak Mas saja yang akan buat aktiviti macam ni. Kali ini rombongan kami agak besar. Arill (AF7), Amar (Anak Wayang), Nana (PR Astro) dan Jeff turut serta. Inilah pertama kali kami bergandingan dalam lawatan kerja kami.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;font-size:130%;"&gt;Perjalanan dari Nyalas ke Penang memang mencabar. Hujan yang lebat membataskan penglihatan saya. Kak Mas yang sedia menanti di Penang berkali-kali menelefon cuba mengetahui lokasi saya dan Izwan. Risau agaknya. Manakala Aril dan yang lain masih jauh berada di belakang kami. Perjalanan yang biasanya mengambil hanya 5 jam, menginjak ke 7 jam.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Setiba di Penang, bergegas kami &lt;em&gt;check-in&lt;/em&gt; di Gurney Hotel. Mewah juga hotel ini. Kira mewah laa bagi saya yang sentiasa &lt;em&gt;check-in&lt;/em&gt; di &lt;em&gt;budget &lt;/em&gt;hotel saja bila bercuti. Walaupun lokasi tapak Pesta Pulau Pinang agak jauh dari Gurney, kami tiada pilihan memandangkan ianya pilihan penganjur.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Inilah kali pertama saya menjejakkan kaki ke Pesta Pulau Pinang. Besar juga. Seingat saya, mungkin ianya berkali-kali ganda besar dari Pesta Port Dickson. Satu-satunya pesta persisiran pantai yang saya lawati. Itupun ketika saya berusia 16 tahun. Dan Pesta Port Dickson saya rasa sudah tidak wujud lagi sekarang.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Acara hiburan memang menjadi suatu kemestian di pesta sebegini. Dan kali ini, giliran sahabat saya untuk menghiburkan pengunjung Pesta Pulau Pinang bersama-sama Aril (AF7), Dek Na (entah AF yang ke berapa) dan Rina (adik kepada Rini AF7). Pengunjung pesta sini memang &lt;em&gt;sporting&lt;/em&gt; sangat. Sangat&lt;em&gt; sporting&lt;/em&gt; ye.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sehabis &lt;em&gt;show&lt;/em&gt;, kami semua beramai ingin menikmati nasi kandar yang memang menjadi sinonim dengan Penang. Saranan kawan kami, Restoran Kayu menjadi pilihan.&lt;em&gt; Waiter&lt;/em&gt; di sana memang &lt;em&gt;feeling&lt;/em&gt; hebat. Mengambil order tanpa menulis. Mungkin daya ingatan dia hebat. Saya fikir mungkin dia sehebat &lt;em&gt;waiter &lt;/em&gt;di SS2. Alih-alih, teh panas yang saya &lt;em&gt;order&lt;/em&gt; tak sampai-sampai walaupun dah 3 kali saya jerit kat dia. Bila &lt;em&gt;part &lt;/em&gt;nak makan, Kak Mas cadangkan kami makan secara hidang. Saya yang &lt;em&gt;decided &lt;/em&gt;nak jadi&lt;em&gt; vegetarian&lt;/em&gt; (setelah tak sanggup lihat lembu kena korban), hanya boleh menjamah sayuran dan telur rebus sahaja. Nanti &lt;em&gt;sure &lt;/em&gt;kentut saya berbau harum semerbak. &lt;em&gt;So,&lt;/em&gt; sesiapa yang sekeliling saya, kena tahan je laa ye.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Apalah daya. Saya memang tak boleh nak &lt;em&gt;enjoy any kind of food&lt;/em&gt; walau ke mana saya pergi. &lt;em&gt;Seafood is a&lt;/em&gt; &lt;em&gt;NO NO&lt;/em&gt;. Sekarang dah tak sanggup nak telan daging pula. Malangnya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sehabis 'santap' ramai-ramai, kami bergegas ke hotel. Setiba di hotel, Arill dan kawan-kawannya ingin berhibur di SS. Manakala golongan &lt;em&gt;'senior'&lt;/em&gt; termasuk saya merasakan nikmat berbaring di hotel tidak patut dipersiakan. Bukan selalu dapat tidur di katil dan &lt;em&gt;quilt&lt;/em&gt; yang empuk. Berserta kedinginan &lt;em&gt;air-cond&lt;/em&gt; yang boleh melenakan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tetapi setelah difikir berulang-kali, saya dan Izwan akhirnya akur akan keadaan. Mana boleh kami membazirkan masa dengan hanya lena didalam bilik. Penang punya segalanya. Kami hubungi Nan yang sedia menanti di Padang Kota Lama. Apa yang dibuatnya sorang-sorang di sana, Wallahualam. Bersama, 3 jejaka ini cruising sekeliling Penang menikmati keindahan malam. Izwan seumpama &lt;em&gt;tourist guide&lt;/em&gt;. "Penang is my village Ri" katanya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Keesokkannya, dengan langkah yang longlai, kami agak kemalasan untuk mandi dan bersiap untuk &lt;em&gt;check-out&lt;/em&gt;. Satu malam di Penang memang tidak puas. Arill dan kawan-kawannya&lt;em&gt; decided&lt;/em&gt; untuk &lt;em&gt;extend&lt;/em&gt; lagi 1 hari. Penang memang mengasyikkan. Maka, Batu Feringgi menjadi destinasi seterus kami dimana Arill dan yang lain-lain akan bermalam di sana.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Awalnya, Izwan berjanji dengan saya untuk pulang pada hari Ahad kerana Isninnya saya perlu pulang. Awal lagi saya sudah memberi amaran kerana saya tahu yang Izwan biasanya kalau turun ke Penang, dia sudah tak nampak jalan balik. Kali ini, saya nampak dia pun agak keberatan untuk pulang ke KL. Chiss....&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Parkroyal Penang menjadi pilihan bagi mereka yang akan stay. Manakala, saya berkeras untuk pulang juga malam itu. Setelah itu, kami beramai menuju ke Queensbay untuk &lt;em&gt;last minute shopping.&lt;/em&gt; Saya pun tidak terkecuali. Sakan kami berbelanja walaupun barang-barang yang dibeli semuanya boleh didapati di KL. Sakan kan?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Setelah masing-masing kepenatan, perut mula meragam. Lapar katanya. Destinasi pilihan, tentulah Padang Kota Lama. Sepanjang perjalanan, saya memang kagum dengan seni bina bangunan sekitar Penang. Kalaulah Cello boleh bergabung seperti dahulu, tentu kami akan berhenti di setiap bangunan untuk bergambar. Kami semua memang cam-whore. "&lt;em&gt;Sorry&lt;/em&gt; Kak Mas. Saya bukan lagi &lt;em&gt;cam-whore&lt;/em&gt;. Tanpa Cello, nak &lt;em&gt;posing&lt;/em&gt; pun dah tak reti"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Padang Kota Lama terkenal dengan Kankung Sotong. Pasembur amat sedap disini. Air kedondong asam memang popular. Dengan desiran angin persisiran pantai, hilang segala kepenatan. Sehinggakan berapa banyak kami makan pun tak disedari. Berjam-jam lepak disini amat mengasyikkan. Hasilnya, masing-masing perut kembong kekenyangan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tiba di pengakhiran, saya, Izwan dan Kak Mas menuju ke Jambatan Pulau Pinang untuk pulang ke KL. Belum pun sempat mengucapkan selamat tinggal Penang, kami dihubungi Arill memberitahu tentang kesesakan lebuhraya PLUS. Haissh...sejak bila pulak dia menjadi Info Trafik ni. hehehehehe...&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Saya terus menghubungi Naizam (&lt;em&gt;housemate&lt;/em&gt; saya) yang kebetulan dalam perjalanan pulang ke KL juga. Kak Mas pun turut menghubungi kawan-kawan yang dirasakannya berada di lokasi yang sama. Naizam yang berjaya dihubungi menyumpah seranah. Beliau yang bertolak dari jam 4.00 petang masih lagi terkandas di Taiping. Jam menunjukkan pukul 9.00pm. 5 jam dia &lt;em&gt;stuck&lt;/em&gt;!!!!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tanpa berlengah, bergegas kami berpatah balik ke Penang. Jahat Penang ni. Dia tak kasi saya pulang....&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Setelah &lt;em&gt;check-in&lt;/em&gt; di Parkroyal Penang, Arill menyindir saya atas keputusan saya yang berkeras untuk pulang. Mau saja saya ketuk kepala dia. Sakit hati saya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kami beramai mengambil kesempatan untuk berpeleseran di sekitar Batu Feringgi. Night Marketnya seumpama Danau Kota. Macam-macam ada. Hard Rock Hotel nampak hebat. Tetapi &lt;em&gt;cafe&lt;/em&gt;nya agak ok ok saja. Tak&lt;em&gt; crowded&lt;/em&gt;. Mungkin kerana besoknya hari bekerja.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Percutian sambil bekerja kali ini memang antara yang paling seronok. Patutlah Izwan jatuh cinta dengan Penang. Saya pun jatuh cinta dengan Penang. &lt;em&gt;Penangites&lt;/em&gt; pun &lt;em&gt;best!.&lt;/em&gt; Macam rasanya hendak pergi lagi sekali. Tetapi kali ini, pergi dengan niat untuk bercuti. Bukan diselangi dengan kerja (kerja sikit sikit ok kot).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Terima kasih kat Kak Ella Bakar dan Abg Shaik &lt;em&gt;for your hospitality&lt;/em&gt;. Parkroyal Penang memang &lt;em&gt;best.....&lt;/em&gt; &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/2512273637773857236-3818737958900030204?l=adiksyam.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://adiksyam.blogspot.com/feeds/3818737958900030204/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=2512273637773857236&amp;postID=3818737958900030204' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2512273637773857236/posts/default/3818737958900030204'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2512273637773857236/posts/default/3818737958900030204'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://adiksyam.blogspot.com/2009/12/penang.html' title='Penang...'/><author><name>Warna-warna</name><uri>http://www.blogger.com/profile/16548395385383170464</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_n0aKUZN7P4Q/SUsRtEA4BxI/AAAAAAAAADY/7xANKHRTqFQ/S220/Picture+062.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_n0aKUZN7P4Q/SxUmU2N8CLI/AAAAAAAAAGY/EaStcwLJonA/s72-c/penang_bridge.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-2512273637773857236.post-5023033565575749857</id><published>2009-11-25T08:21:00.000-08:00</published><updated>2009-11-25T08:58:25.472-08:00</updated><title type='text'>Aidil</title><content type='html'>&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_n0aKUZN7P4Q/Sw1aZhmy48I/AAAAAAAAAGQ/CtWnAlaOvyc/s1600/aidiladha7.jpg"&gt;&lt;img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 320px; DISPLAY: block; HEIGHT: 280px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5408078122106151874" border="0" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_n0aKUZN7P4Q/Sw1aZhmy48I/AAAAAAAAAGQ/CtWnAlaOvyc/s320/aidiladha7.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:Verdana;font-size:130%;color:#ff0000;"&gt;Maksud Firman Allah SWT&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;p style="TEXT-ALIGN: center"&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="font-family:lucida grande;font-size:130%;"&gt;“Maka solatlah kamu untuk Tuhanmu dan berkorbanlah”&lt;br /&gt;Al-Kauthar : 2&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="font-family:lucida grande;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:130%;"&gt;Tahun lalu, sewaktu emak masih ada, saya tidak pulang ke kampung untuk menyambut Aidil Adha bersamanya. Alasan saya, cukuplah saya sudah pulang ketika Aidil Fitri sebelumnya. Mungkin kerana saya beranggapan yang Aidil Adha tidaklah seistimewa Aidil Fitri. Salah saya kerana kurang penghayatan tentang pentingnya sambutan ini. Dan seperti biasa, emak bukan yang jenis suka &lt;em&gt;complaint&lt;/em&gt;. Dia bukanlah yang kuat membebel. Beruntung betul Kak Ina punya mertua yang &lt;em&gt;very understanding.&lt;/em&gt; Bertuah sungguh saya punya emak yang tidak banyak kerenah. Tetapi tahun ini, kesempatan untuk saya menyambutnya bersama emak tiada lagi. &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:130%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:130%;"&gt;Semalam, saya dihubungi oleh sahabat karib saya. &lt;em&gt;"I don't care, you must come to my hometown for this Raya Haji.&lt;/em&gt; Emak nak buat Qurban. Dah lah Raya hari tu &lt;em&gt;you&lt;/em&gt; memerap dalam bilik je" paksaan bunyinya. Untuk tidak menegangkan lagi keadaan, saya akur dan bersetuju untuk turut serta. Nyata, tahun ini Aidil Adha akan saya sambut di Nyalas, Jasin.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:130%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:130%;"&gt;"Semua kawan kau sayang kat kau Rie. &lt;em&gt;In fact&lt;/em&gt; aku pun sayang kat kau" pujuk kawan saya seorang lagi setelah saya mengadu tentang 'paksaan' dari kawan saya yang lagi satu itu. Betulkah apa yang dikatakanya. Atau, ia sekadar hanya kata-kata memujuk?&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:Arial;font-size:130%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:130%;"&gt;Saya bersyukur kerana dikelilingi oleh sahabat-sahabat sebegitu. Percayalah. Dengarkan janji saya. "Jika kamu, sahabat-sahabatku menyayangiku, nescaya aku akan menyayangi kamu berlipat-ganda lagi. Kasih-sayang kalian tidak akan ku persiakan. Dan aku sanggup berkorban demi kalian" &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:130%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:130%;"&gt;Kepada semua, saya mengucapkan Selamat Hari Raya Aidil Adha. Saya insan yang sentiasa kekurangan. Jika ada kesalahan yang saya lakukan, harap diampuni. &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/2512273637773857236-5023033565575749857?l=adiksyam.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://adiksyam.blogspot.com/feeds/5023033565575749857/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=2512273637773857236&amp;postID=5023033565575749857' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2512273637773857236/posts/default/5023033565575749857'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2512273637773857236/posts/default/5023033565575749857'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://adiksyam.blogspot.com/2009/11/aidil.html' title='Aidil'/><author><name>Warna-warna</name><uri>http://www.blogger.com/profile/16548395385383170464</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_n0aKUZN7P4Q/SUsRtEA4BxI/AAAAAAAAADY/7xANKHRTqFQ/S220/Picture+062.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_n0aKUZN7P4Q/Sw1aZhmy48I/AAAAAAAAAGQ/CtWnAlaOvyc/s72-c/aidiladha7.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-2512273637773857236.post-2534182132086015806</id><published>2009-11-22T10:49:00.000-08:00</published><updated>2009-11-22T14:21:11.099-08:00</updated><title type='text'>Intake 24 Reunited</title><content type='html'>&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://4.bp.blogspot.com/_n0aKUZN7P4Q/SwmlMslGw4I/AAAAAAAAAGI/i8oM4W_mi5A/s1600/afats.jpg"&gt;&lt;img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 200px; height: 305px;" src="http://4.bp.blogspot.com/_n0aKUZN7P4Q/SwmlMslGw4I/AAAAAAAAAGI/i8oM4W_mi5A/s320/afats.jpg" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5407034465178796930" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:arial;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-size:large;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:arial;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-size:large;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:arial;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-size:medium;"&gt;Agak berjanggut juga saya menanti David untuk sampai ke KL Sentral. Kali terakhir saya berjumpa dengannya kira-kira 16 tahun yang lalu. Terima kasih kepada Air Asia atas kelewatan David. Penerbangan dari Kuching lewat 30minit. Dengan keadaan trafik pada Jumaat lalu, di tambah dengan cuaca yang 'elok' sangat, saya yakin sahabat lama saya itu akan hanya tiba pada jam 7.30pm. Sepatutnya kami &lt;i&gt;check in&lt;/i&gt; pukul 3.00pm&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:arial;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-size:medium;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:arial;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-size:medium;"&gt;David masih dapat mengecam saya. Dari jauh dia sudah tersenyum sambil berjalan menuju ke arah saya yang sedang leka mendengar MP3 sambil merokok. Setelah masing-masing mengisi perut yang kosong di Burger King, kami terus menuju ke platform KTM Komuter untuk ke destinasi kami. &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:arial;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-size:medium;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:arial;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-size:medium;"&gt;17 tahun yang lalu, sekumpulan remaja berumur 16 tahun berkumpul di stesen keretapi Seremban menunggu kenderaan rasmi kerajaan (lori askar 3 tan) untuk di bawa ke pusat temuduga. Mereka yang kebanyakannya datang dari kampung. Pertama kali berjauhan dari keluarga. Masing-masing dengan beg yang berat disamping tangan sebelah lagi mengepit sekeping &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;i&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:arial;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-size:medium;"&gt;envelope&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:arial;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-size:medium;"&gt; yang besar di ketiak. Dalam &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;i&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:arial;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-size:medium;"&gt;envelope&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:arial;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-size:medium;"&gt; itu, terisi X-Ray badan masing-masing.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:arial;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-size:medium;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:arial;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-size:medium;"&gt;Perjalanan dari Kuala Lumpur ke Seremban dianggarkan 1 jam. Saya malu dengan David. Saya rasakan tetamu ini tidak selesa. Koc komuter padat macam sardin di dalam tin. Setiba di Seremban, kami berdua tergamam dengan perubahan Seremban. Stesennya sudah tidak seperti dahulu. Nampak ketara perubahan. Semakin besar rasanya. Apatah lagi di luar sana kelihatan Seremban Parade megah menyambut kehadiran pengunjung. Perubahan yang saya kira amat pesat sehinggakan Fouzi yang sepatutnya menjemput kami di stesen keretapi, sesat!&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:arial;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-size:medium;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:arial;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-size:medium;"&gt;Telefon bimbit saya tak henti-henti berdering. Masing-masing bertanya lokasi saya. Masing-masing bertanya bila kami akan sampai. Ada yang menawarkan diri untuk menjemput saya dan David, risaukan Fouzi yang tak muncul-muncul lagi.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:arial;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-size:medium;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:arial;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-size:medium;"&gt;Fouzi juga adalah kawan kami yang lama terpisah. Saya cuma berjaya menghubunginya beberapa bulan yang lalu. 3 sekawan ini akan bersama menuju ke tempat kami pertama kali dikumpulkan dahulu, Port Dickson. Di sana, ramai yang telah berkumpul menanti kehadiran kami.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:arial;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-size:medium;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:arial;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-size:medium;"&gt;Setelah mendaftar, saya tidak terus masuk ke bilik. Ramai yang sudah mendaftar petang itu, masih berkumpul dibawah Block A Rumah Peranginan Kerajaan Negeri Sembilan. Mereka menantikan kami. Inilah saat-saat yang kami semua nantikan. Reunion AFATS Intake 24. 16 tahun kami semua terpisah. &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:arial;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-size:medium;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:arial;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-size:medium;"&gt;Kali ini, kami kembali ke tempat asal. Kami adalah bekas perantis Tentera Darat. Kami adalah 'boy'. Masing-masing kegembiraan. Dalam masa yang sama, ada yang hampir menitiskan air mata kerana terlalu gembira kerana dapat bertemu, termasuk saya. Kami seakan adik-beradik yang baru dapat berjumpa setelah lama terpisah.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:arial;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-size:medium;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:arial;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-size:medium;"&gt;Ketika itu juga, tanpa memikirkan diri yang kepenatan, kami semua bersembang membicarakan tentang diri masing-masing disamping mengenang kisah-kisah lama sehingga ke jam 4.00 pagi. Nasib baik ada air teh terhidang. Kalau tidak, mahu rasanya tekak kering kerana kami semua bila dapat berjumpa, bercakap tak henti-henti. Masing-masing alpa. Masa itu nama-nama gelaran kami berkumandang semula. Ada yang dipanggil Kupang. Badang ada. Buaya ada. Penyu pun ada. Haish....&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:arial;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-size:medium;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:arial;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-size:medium;"&gt;Bila dapat bertemu, kami suka berkongsi cerita tentang peristiwa lampau. Ada perkara yang diketawakan. Ada cerita yang kami tangisi. Ada sesetengah kisah yang saya sudah lupakan lansung. Hairan... Kenapa saya tidak dapat mengingati kisah itu, sedangkan ia berkait dengan diri saya secara terus. Faktor usia kah?&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:arial;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-size:medium;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:arial;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-size:medium;"&gt;Bayangkan remaja yang berusia 16 tahun melalui getir hidup yang amat mencabar. "Belajar dan Berkhidmat". Itulah moto sekolah kami. Entah bila masanya 'Belajar'. Tapi yang pasti, umur sementah itu, kami sudah pun 'Berkhidmat'. Berkhidmat untuk sekolah. Berkhidmat untuk pelajar senior. Cabaran yang kami hadapi ketika itu, tidak sepatutnya dialami oleh seorang manusia yang berumur 16 tahun. Sepak terajang, penumbuk seakan menjadi perkara biasa. Jika tangan terseliuh, itu adalah biasa. Kalau kepala berdarah, itu adalah lumrah. Hari-hari biasa, hidup kami penuh dengan ketakutan. Celik saja mata, kami sudah takut. Seingat saya, jika pulang dari bercuti di kampung, jika ternampak papan tanda 'Tauhu Hak Mambau' perasaan takut sudah berputik. Apabila kelihatan bangunan Politeknik Port Dickson, saya sudah mula menggigil. Takut. Kami menderita. Sehinggakan rasa sakit ditampar, ditumbuk, diketuk sudah menjadi lali. Sakit sudah kami tidak rasai lagi. Badan seakan kebal. Otak sudah bebal. Kami sudah tidak menangis lagi. Tempuhi saja apa yang mendatang.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:arial;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-size:medium;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:arial;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-size:medium;"&gt;Semua itu menjadi sejarah. Setelah dewasa, kami sedari yang semua itu mengajar kami erti hidup. Kami belajar bagaimana pentingnya untuk berkerjasama. Kami belajar untuk mematuhi perintah. Kami dididik untuk terus menempuhi hidup yang getir.Kami kuat dari segi fizikal dan mental.  Hubungan sesama kami semakin erat. Dan kami mempelajarinya ketika kami berumur 16 tahun. Penderitaan yang kami alami, tidak pernah lansung diketahui oleh ibu bapa kami. Apatah lagi oleh pegawai pemerintah sekolah kami.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:arial;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-size:medium;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:arial;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-size:medium;"&gt;Sekarang kami semua sudah dewasa. Masing-masing sudah punya karier masing-masing. Rata-ratanya sudah berjaya. Ada yang menjadi pensyarah di Institut Jurutera Tentera Darat (IJED). Ramai yang menjawat jawatan tinggi dalam Angkatan Tentera. Ramai juga yang sudah menjadi usahawan. Dan saya.....?&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:arial;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-size:medium;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:arial;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-size:medium;"&gt;Sepanjang 2 hari 3 malam kami berkumpul, banyak aktiviti yang kami lakukan. Aktiviti sukaneka sudah menjadi perkara wajib. Bola tampar menjadi permainan tradisi kami tetap menjadi pilihan. Kami juga tidak lupa membuat tahlil buat sahabat kami yang telah pergi buat selamanya.  Di samping itu, saya berkesempatan beramah mesra dengan keluarga sahabat-sahabat saya. Oppps, sepanjang pengetahuan saya, hanya tinggal 4 orang dari kami yang masih single. &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:arial;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-size:medium;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:arial;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-size:medium;"&gt;Pertemuan kali ini saya rasakan sungguh singkat. Tidak puas rasanya walaupun setiap malam kami tidur lewat kerana berkumpul. Ingin sekali kami bertemu sebegini lagi. Meriah rasanya kalau dapat dihadiri oleh abang-abang kami &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;i&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:arial;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-size:medium;"&gt;(Intake 23)&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:arial;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-size:medium;"&gt;. Seronok juga jika adik-adik kami &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;i&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:arial;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-size:medium;"&gt;(Intake 25)&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:arial;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-size:medium;"&gt; datang melawat. Lebih bermakna lagi rasanya kalau dihadiri oleh jurulatih-jurulatih kami (akademik dan ketenteraan). Mereka semua tidak kami lupakan. Semua itu penyeri hidup kami.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:arial;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-size:medium;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:arial;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-size:medium;"&gt;Ketika saat-saat berpisah, kami berjanji. Ini bukannya pertemuan terakhir. Kami akan sentiasa berhubung dari masa ke semasa. Kami berikrar akan berkumpul lagi. Kami ibarat adik beradik. Kami adalah 'boy'.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:arial;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-size:large;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:arial;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-size:large;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-family:arial;"&gt;&lt;i&gt;&lt;span class="Apple-style-span"  style="font-size:small;"&gt;p/s jutaan penghargaan kepada yang menjadikan Reunion kali ini berjaya. Tidak dilupai penuntut IJED (ex-AFATS Intake 38) yang membantu jawatankuasa penganjur. Korang memang rajin.....&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt; &lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/2512273637773857236-2534182132086015806?l=adiksyam.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://adiksyam.blogspot.com/feeds/2534182132086015806/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=2512273637773857236&amp;postID=2534182132086015806' title='2 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2512273637773857236/posts/default/2534182132086015806'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2512273637773857236/posts/default/2534182132086015806'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://adiksyam.blogspot.com/2009/11/intake-24-reunited.html' title='Intake 24 Reunited'/><author><name>Warna-warna</name><uri>http://www.blogger.com/profile/16548395385383170464</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_n0aKUZN7P4Q/SUsRtEA4BxI/AAAAAAAAADY/7xANKHRTqFQ/S220/Picture+062.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_n0aKUZN7P4Q/SwmlMslGw4I/AAAAAAAAAGI/i8oM4W_mi5A/s72-c/afats.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-2512273637773857236.post-9217051353231239014</id><published>2009-11-19T12:36:00.000-08:00</published><updated>2009-11-19T13:33:13.627-08:00</updated><title type='text'>Lama Menghilang........</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:130%;"&gt;Haisssh... sibuk sangat ke saya selama ni sehinggakan dah bersawang blog ni. Berkarat...keruh. Sunyi je walaupun hidup saya tidaklah sesunyi mana. Mungkin saya begitu teruja dengan kehidupan realiti. Mungkin saya malas untuk berkongsi dengan semua melalui sesawang blog saya ini. Ehek...kelakar memikirkan bila saya ini seumpama 'hangat-hangat tahi ayam' atau selalu saya sebut &lt;em&gt;'warm warm chicken shit'&lt;/em&gt;. Masa mula-mula mendaftar ke laman blog ini, waaah... hampir setiap hari saya &lt;em&gt;update&lt;/em&gt;kan tentang diri saya. Tentang apa yang saya rasa. Apa yang saya lalui. Lama kelamaan, hilang semua semangat itu. Tapi takpe. Saya akan sedikit demi sedikit cuba &lt;em&gt;update&lt;/em&gt; dari masa ke semasa (janji lapuk saya).&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:130%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:130%;"&gt;Sepanjang 2009 (sebab 2010 bakal menjengah), banyak perkara yang saya lalui. Yang lepas itu tetap akan berlalu dan saya akan cuba bangkit untuk menempuh hidup yang mendatang. Skema bukan? Tapi, &lt;em&gt;standard&lt;/em&gt; laa. Bukankah kita seharusnya berfikiran optimistik. Tidak salah jika menginginkan yang terbaik buat diri kita. Jika kita punya kekurangan, ada lagi insan yang lebih malang. Dan ada juga insan yang malang, tapi masih tak sedar yang dirinya itu malang. Ada juga manusia macam itu ye.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:130%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:arial;"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;Selama 2009, saya juga bersyukur kerana didampingi oleh sahabat-sahabat yang amat saya sayangi. Mereka sentiasa berada bersama saya. Pelbagai peristiwa diharungi bersama. Kalau hendak dinamakan mereka satu-persatu, berjela rasanya susunan nama mereka nanti. Saya yakin, mereka tahu siapa mereka. Bila saya kata yang saya sayang, &lt;em&gt;I really mean it.&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:130%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:130%;"&gt;20 Disember ini, saya dan rakan-rakan yang lain bersama lebih 3,000 wargakota menyertai Malakoff KL Race. Satu-satunya larian yang saya sertai tahun ini, berbanding yang lain sudah pun menyertai 2 ke 3 larian sebelum ini. Sihat tak kami? Bagi saya, penyertaan kali ini bukan apa. Hanya sekadar untuk berseronok dengan kawan-kawan. Aktiviti seperti ini memang amat menyeronokkan. Tidak perlu berbelanja besar semata-mata untuk keseronokan. Yang lebih menyeronokan, yuran pernyertaan kami di &lt;em&gt;sponsor &lt;/em&gt;sepenuhnya oleh majikan kami. Jangan &lt;em&gt;jelous&lt;/em&gt; ye.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:130%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:130%;"&gt;Penutupan 2009 ini lagi &lt;em&gt;grand&lt;/em&gt; ye. Kami semua akan menyambutnya di dasar lautan Sulawesi. Percutian di Sipadan dan Mabul memang tidak boleh dipersiakan. Siapa yang tidak mahu melepaskan peluang untuk menyelam di pulau yang tersenarai di antara 77 bentuk muka bumi yang ajaib dan yang terbaik di muka dunia. Memang tak sabar rasanya. Rasanya macam nak &lt;em&gt;packing &lt;/em&gt;baju sekarang juga. Hehehe.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:130%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:130%;"&gt;Tapi nanti dulu... Besok merupakan hari yang paling istimewa. Persahabatan selama 17 tahun bersambung semula apabila hampir semua bekas penuntut &lt;em&gt;AFATS Intake 24&lt;/em&gt; berkumpul semula di Port Dickson, tempat mula-mula kami diketemukan. Tengoklah nanti apa yang akan terjadi. Masing-masing dengan sikap masing-masing. Yang pasti, kami semua sudah dewasa. Kami semua sudah matang. Kami bukan lagi berumur 16 tahun. Kami bukan lagi &lt;em&gt;Putra.&lt;/em&gt; Yang pasti, banyak cerita untuk kami kongsi bersama bila dipertemukan nanti. &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:130%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:130%;"&gt;Datangnya 2010, tahun yang mungkin paling sibuk. Sekitar April, saya mungkin akan ke Bangkok (Nizam, pastikan nama saya ada sekali ye). Penghujung April, secara bersendirian pasti akan ke Bandung dan Jakarta. Jika berkesempatan, mahu jejakan kaki ke Jogjakarta. Ingin sekali rasanya kaki menjejak ke kawasan bersejarah itu. Penghujung Julai, bersama yang lain, akan mengembara ke benua kecil India. Ini juga pasti, kerana tiket sudah pun dibeli. Kami akan menjelajah dari Trivandrum menuju ke Kolkata. Perjalanan sejauh 2,880km ini semestinya akan dinikmati sepenuhnya. Akan kami bertandang dari satu daerah ke satu daerah. Dari satu negeri ke satu negeri. &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:130%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:arial;font-size:130%;"&gt;Akhirannya, 2010 pasti ada suatu yang baik bakal menanti (optimistik lagi). Walaupun 2009 tidak seperti yang saya ingini sepenuhnya, saya pasrah. Acapkali saya bersyukur atas pemberianNya. Siapalah saya untuk menidakkan hukum Qada dan Qadar.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/2512273637773857236-9217051353231239014?l=adiksyam.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://adiksyam.blogspot.com/feeds/9217051353231239014/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=2512273637773857236&amp;postID=9217051353231239014' title='3 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2512273637773857236/posts/default/9217051353231239014'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2512273637773857236/posts/default/9217051353231239014'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://adiksyam.blogspot.com/2009/11/lama-menghilang.html' title='Lama Menghilang........'/><author><name>Warna-warna</name><uri>http://www.blogger.com/profile/16548395385383170464</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_n0aKUZN7P4Q/SUsRtEA4BxI/AAAAAAAAADY/7xANKHRTqFQ/S220/Picture+062.jpg'/></author><thr:total>3</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-2512273637773857236.post-3012782705473996323</id><published>2009-07-09T07:11:00.000-07:00</published><updated>2009-07-20T07:47:41.800-07:00</updated><title type='text'>July 2009 - Makin Aku Cinta</title><content type='html'>&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_n0aKUZN7P4Q/SmSAchWRT_I/AAAAAAAAAGA/c8zYxtlj19s/s1600-h/SharifahAini.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5360550683954204658" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 320px; CURSOR: hand; HEIGHT: 319px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_n0aKUZN7P4Q/SmSAchWRT_I/AAAAAAAAAGA/c8zYxtlj19s/s320/SharifahAini.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;font-size:130%;"&gt;Minggu yang amat sibuk buat saya. Seperti hari biasa, tugas pejabat seharian saya 'terpaksa' penuhi. Dan saya amat menantikan hujung minggu. Saya begitu teruja setelah begitu lama menanti, saya berpeluang melihat diva pujaan menyanyi secara &lt;em&gt;live.&lt;/em&gt; An Evening with Sharifah Aini. Saya akui, rama yang kurang senang dengan penyanyi yang penuh kontroversi ini. Hey, saya peduli apa. Yang penting, saya menggagumi bakat beliau yang tidak dapat ditandingi oleh mana-mana penyanyi pun. Itu pendapat peribadi saya. Kalau sesiapa yang berani menyangkal, silalah.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;font-size:130%;"&gt;Persembahan Datuk Sharifah Aini kali ini tidak menghampakan. Begitu menghiburkan. Beliau seakan bertenaga mengalunkan setiap melodi lagu-lagu yang dipopularkan olehnya suatu ketika dahulu, disamping berkongsi rahsia sepanjang beliau bernafas di dalam industri ini. Mengasyikkan. Suaranya yang lemak, gemersik serta merdu mendamaikan. Bak kata salah seorang dari penonton yang sempat berkongsi pengalaman dengan saya."Suaranya tidak pernah berubah lansung". Teringat saya tentang seorang penyanyi muda dianggap diva oleh sesetengah peminatnya yang amat popular dengan suara ala soprano. Seingat saya, suaranya amat berbeda jika dibandingkan dulu dengan sekarang. Tetapi tidak bagi Datuk Sharifah Aini yang berura-ura untuk bersara pada 2011 nanti. &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;font-size:130%;"&gt;Itulah kelebihan Datuk Sharifah Aini. Penghibur sejati yang hidup punya kisah suka dan duka. Dan beliau tidak pernah malu untuk berkongsi dengan semua penonton pada malam itu. Dewan Perdana Felda pada malam itu banyak dihadiri oleh golongan muda. Tidak hairanlah jika beliau boleh dianggap sebagai penghibur sepanjang zaman.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;font-size:130%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5360547626922685906" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 320px; CURSOR: hand; HEIGHT: 55px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_n0aKUZN7P4Q/SmR9qlBKNdI/AAAAAAAAAFo/qOPT8Hlq6g8/s320/company-elLogo-new.gif" border="0" /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Saya tiba dirumah pada pukul 2.30am. Agak keletihan. Tetapi, saya telah berjanji dengan bekas majikan saya untuk bersama-sama bergandingan dalam Estee Lauder Staff &amp;amp; Family Sale. Acara tahunan yang tidak pernah saya lepaskan setelah saya meninggalkan jawatan saya dahulu pada 2004. &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;p&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;font-size:130%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;font-size:130%;"&gt;Saya diarahkan agar melapor diri di Renaissance, Kuala Lumpur jam 4.30am. Maknanya, saya terpaksa berjaga sepanjang hari. Letih memang letih. Dengan bayaran yang akan saya terima, memang tidak berbaloi. Tetapi saya sering beranggap, keseronokan bertemu kawan-kawan lama tidak ada bandingannya. Apalah sangat dengan bayaran RM50 kan?&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;font-size:130%;"&gt;Setiba di lobi hotel, saya lihat ramai pengunjung sudah mula beratur. Hey..kami &lt;em&gt;start&lt;/em&gt; pukul 8.00 pagi ye. Bukan pukul 4.00 pagi!! Begitulah setiap tahun. Ia seakan &lt;em&gt;event&lt;/em&gt; yang ditunggu oleh semua peminat jenama barangan Estee Lauder &amp;amp; Family.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;font-size:130%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Siapa yang tidak mahu melepaskan peluang mendapatkan barangan pada harga yang teramat murah kan? Setelah selesai segalanya, saya sampai dirumah dan tidur sehingga keesokan paginya. Dan keletihan itu bersambung sehingga ke hari ini....&lt;/span&gt; &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/2512273637773857236-3012782705473996323?l=adiksyam.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://adiksyam.blogspot.com/feeds/3012782705473996323/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=2512273637773857236&amp;postID=3012782705473996323' title='1 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2512273637773857236/posts/default/3012782705473996323'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2512273637773857236/posts/default/3012782705473996323'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://adiksyam.blogspot.com/2009/07/july-2009-makin-aku-cinta.html' title='July 2009 - Makin Aku Cinta'/><author><name>Warna-warna</name><uri>http://www.blogger.com/profile/16548395385383170464</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_n0aKUZN7P4Q/SUsRtEA4BxI/AAAAAAAAADY/7xANKHRTqFQ/S220/Picture+062.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_n0aKUZN7P4Q/SmSAchWRT_I/AAAAAAAAAGA/c8zYxtlj19s/s72-c/SharifahAini.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>1</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-2512273637773857236.post-2369386828788304869</id><published>2009-07-04T07:13:00.000-07:00</published><updated>2009-07-04T09:21:31.729-07:00</updated><title type='text'>July 2009 - Takdir</title><content type='html'>Kalaulah saya mempunyai kerjaya sebagai penulis, sudah tentu dapur tidak berasap berbulan-bulan lamanya. Kalaulah saya bekerja di mana-mana syarikat penerbitan, pasti telah lama saya menganggur. Itulah yang terjadi kepada blog saya. Agak lama ia terbiar. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Mengimbas kembali pada bulan-bulan yang lalu, pelbagai rentetan peristiwa berlaku. Baik ia terjadi kepada saya, mahupun teman-teman. Malah, pada bulan-bulan yang lalu, ramai yang agak teruja untuk meraikan Hari Ibu dan diikuti dengan Hari Bapa. Hem, saya rasa agak sensitif sendikit dengan kedua-dua hari yang istimewa ini. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Mengenang kembali pada tahun lalu, saya diperkenalkan dengan seorang sahabat yang bernama Lutfi. Saya difahamkan yang dia merupakan anak yatim-piatu dan tidak mempunyai adik beradik lansung. Dia adalah sebatang kara. Ketika itu, tidak terlintas untuk saya berfikir bagaimana kiranya jika ia terjadi kepada saya. Nah, ia telah pun terjadi. Kini, saya sudah pun menjadi sebatang kara. Saya tahu apa yang Lutfi rasa. Saya tahu, bagaimana hibanya jika diri tidak punya sesiapa. Tetapi, orang sekeliling yang tidak pernah mengalaminya, setentu tidak dapat merasai bagaimana sunyinya hidup. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Selama kita hidup, kita tidak sedar yang kita adalah insan yang ditanami dengan sifat yang penuh kasih-sayang. Kita juga tidak pernah sedar yang kita dipupuk punyai sikap penuh tanggung-jawab. Sehingga ia sebati menjadi darah daging kita. Dan apabila kita sudah tiada tempat untuk mencurahkan kasih sayang serta tanggung-jawab, kita seakan rasa suatu kekosongan dalam jiwa. "Jiwa Kacau" bak kata kawan-kawan saya. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Hakikat yang saya sedari, bila hidup tidak punya &lt;em&gt;purpose&lt;/em&gt;, saya menjadi semakin &lt;em&gt;fragile&lt;/em&gt;. Menjadi semakin &lt;em&gt;vulnerable&lt;/em&gt;. Itu yang terjadi. Saya mudah dipermainkan. Mudah ditipu. Baik dalam perhubungan sesama sahabat, malah dalam cinta. Pernah sekali, saya rasa seakan berputus asa untuk terus hidup. Tetapi, saya syukuri dilahirkan dalam keluarga yang sentiasa berpegang teguh pada Islam. Kalau tidak, mungkin jasad saya ditemui mereput tanpa siapa pun sedari.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Saya cuba segala kekuatan untuk meneruskan sisa hidup saya. Biarkan mereka menipu. Biarkan mereka mempermainkan. Agar mereka bahagia dengan apa yang mereka lakukan. Agar mereka berpuas-hati dengan kejayaan mereka.  Saya yakin, apa yang terjadi pada saya telah lama tertulis di Loh Mahfuz. Saya redha apa yang berlaku. Saya mensyukuri segala rahmatNya.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/2512273637773857236-2369386828788304869?l=adiksyam.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://adiksyam.blogspot.com/feeds/2369386828788304869/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=2512273637773857236&amp;postID=2369386828788304869' title='3 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2512273637773857236/posts/default/2369386828788304869'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2512273637773857236/posts/default/2369386828788304869'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://adiksyam.blogspot.com/2009/07/july-2009-takdir.html' title='July 2009 - Takdir'/><author><name>Warna-warna</name><uri>http://www.blogger.com/profile/16548395385383170464</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_n0aKUZN7P4Q/SUsRtEA4BxI/AAAAAAAAADY/7xANKHRTqFQ/S220/Picture+062.jpg'/></author><thr:total>3</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-2512273637773857236.post-3749576306387222042</id><published>2009-05-26T22:05:00.000-07:00</published><updated>2009-06-01T10:17:49.430-07:00</updated><title type='text'>May 2009 - Redang oh Redang</title><content type='html'>&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://3.bp.blogspot.com/_n0aKUZN7P4Q/SiQM2a8v-FI/AAAAAAAAAFY/8TXqwNos9uQ/s1600-h/_MG_9864.JPG"&gt;&lt;img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer; width: 214px; height: 320px;" src="http://3.bp.blogspot.com/_n0aKUZN7P4Q/SiQM2a8v-FI/AAAAAAAAAFY/8TXqwNos9uQ/s320/_MG_9864.JPG" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5342409187054843986" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;Sebenarnya kami tidak pernah merancang semua ini. Pada awalnya, kami hanya ingin bercuti di mana-mana pulau di pantai timur. Ianya berubah setelah saya menerima SMS dari Nida tentang perubahan&lt;span style="font-style: italic;"&gt; plan&lt;/span&gt; kami. Kami akan mengambil lesen menyelam. Wow!! bestnya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sebelum bermula segalanya, kami sibuk dengan &lt;span style="font-style: italic;"&gt;practical training&lt;/span&gt; di Kolam Renang Cheras. &lt;span style="font-style: italic;"&gt;"Prelude Concert" &lt;/span&gt;kata saya. Kami disarankan agar bersedia secukupnya sebelum menjalani ujian demi ujian sebenar bila tiba di Redang nanti.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dari awal kami merancang mengambil lesen di Tioman saja. Saat-saat akhir, venue berubah ke Redang. &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Cool!!!&lt;/span&gt;. Saya tidak pernah menjejak ke Redang. Tioman, pernah la dulu kira-kira 10 tahun yang lalu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Segalanya sudah tersedia. Zita pertama kali ditugaskan menjadi planner dalam percutian &lt;span style="font-style: italic;"&gt;aka&lt;/span&gt; pengembaraan kami.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dan hari ini, bermulanya pengembaraan kami.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Saya, Nida dan Zita sedang menanti Misya di stesen LRT Putra. Misya bergerak terus dari pejabat menuju ke tempat pertemuan kami. Kami berempat berkumpul di sekitar jam 9.30pm. Memandangkan bas akan bertolak pada jam 11.00pm, kami bercadang untuk makan malam dahulu. Maka, kelihatan 4 orang anak muda (muda ke??) bergerak menuju ke restoran mamak yang berdekatan. Masing-masing dengan beg pengembaranya yang &lt;span style="font-style: italic;"&gt;'over-sized'&lt;/span&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Setiba di restoran, kami seakan diperhatikan. Seakan kami agak ganjil bagi mereka. Nida ditegur oleh salah seorang pengunjung restorang itu. "Kamu semua dari Singapore ke atau Brunei?"&lt;br /&gt;"Oh tak. Kami dari KL je" kata Nida sambil tersenyum. Agak bongkak dalam hatinya sudah berkembang.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kami seperti &lt;span style="font-style: italic;"&gt;tourist??&lt;/span&gt;. Hahahaha. Ketawa besar kami.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Setelah selesai, kami menuju ke Perhentian Putra. Perjalanan kami akan mengambil masa 7 jam. Kali terakhir saya menaiki bas untuk tempoh yang lama iaitu ketika perjalanan dari Auckland ke Rotorua. Lama sangat rasanya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sepanjang perjalanan, kami semua terlena. Seingat saya, cuma saya dan Zita yang terjaga ketika bas kami berhenti rehat. Kami berdua turun dan menikmati late supper. Nida dan Misya tidur seperti &lt;span style="font-style: italic;"&gt;baby&lt;/span&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kami tiba di Kuala Terengganu seawal jam 6.00 pagi. Setelah &lt;span style="font-style: italic;"&gt;freshen up&lt;/span&gt;, kami menuju ke jeti Shahbandar yang terletak berdekatan. Tidak perlu mengambil pengangkutan awam. Jalan kaki pun ok. Di sana, kami disambut oleh Am dan Weerza.  Setelah bersarapan, kami pun bertemu dengan 'cikgu-cikgu' kami.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Saya rasa, saya tidak mahu berkongsi dengan lebih lagi. Banyak sangat rasanya pengalaman manis. Boleh dijadikan novel saya fikir. Gambar-gambar yang saya sudah &lt;span style="font-style: italic;"&gt;upload&lt;/span&gt; di Facebook bakal menceritakan segalnya. Cukup saya katakan yang percutian kali ini paling menyeronokan. Banyak tempat juga rasanya telah dilawati. Tetapi ini yang terbaik. Betul kata orang, Malaysia punya segalanya. Lebih-lebih lagi bila pergi dengan kawan-kawan yang paling best.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;Next&lt;/span&gt; - InsyaAllah, Kota Kinabalu.. dan mungkin kami akan merantau dengan lebih banyak lagi.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/2512273637773857236-3749576306387222042?l=adiksyam.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://adiksyam.blogspot.com/feeds/3749576306387222042/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=2512273637773857236&amp;postID=3749576306387222042' title='5 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2512273637773857236/posts/default/3749576306387222042'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2512273637773857236/posts/default/3749576306387222042'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://adiksyam.blogspot.com/2009/05/may-2009-redang-oh-redang.html' title='May 2009 - Redang oh Redang'/><author><name>Warna-warna</name><uri>http://www.blogger.com/profile/16548395385383170464</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_n0aKUZN7P4Q/SUsRtEA4BxI/AAAAAAAAADY/7xANKHRTqFQ/S220/Picture+062.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_n0aKUZN7P4Q/SiQM2a8v-FI/AAAAAAAAAFY/8TXqwNos9uQ/s72-c/_MG_9864.JPG' height='72' width='72'/><thr:total>5</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-2512273637773857236.post-1552584200942794043</id><published>2009-05-17T14:22:00.000-07:00</published><updated>2009-05-17T15:10:41.601-07:00</updated><title type='text'>May 2009 - Mimpi</title><content type='html'>&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(153, 255, 153);"&gt;So, where shall I begin this. Kalau lah saya tahu kat sini ada Wifi, dah lama saya paksa Naizam hantar laptop. Such a dearest housemate he is. Faham yang saya dah bosan tahap dewa di sini. Bila bersendirian di sini, dengan tiada teman untuk berbicara memang terasa meletihkan.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(153, 255, 153);"&gt;Di saat terasa seperti Malaikat Maut mahu menjemput, saya merasakan saya sudah bersedia. Bukan kerana saya fikirkan yang amal ibadat saya mencukupi. Tetapi, bila kita kehilangan semangat, kita seakan fikir itu jalan yang terbaik. Mudah bukan? &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(153, 255, 153);"&gt;Berulang-kali saya dinasihati supaya belajar berkongsi segala yang terpendam di dalam hati. Tetapi, saya bukan manusia sebegitu. "Kau kena banyak bersabar. Kau kena terima segala takdir yang mendatang. Segala yang terjadi adalah suratan." Itulah kata-kata yang selalu didengari hampir setiap hari. Setiap saat saya cuba untuk menjadi lebih optimistik. Malangnya, jiwa saya sentiasa menolak.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(153, 255, 153);"&gt;Mudah untuk menasihati. Saya faham. Berulangkali saya memberi motivasi buat kawan-kawan. Berulangkali saya menjadi teman kepada mereka yang bermasalah. Tetapi, bila ianya menimpa diri sendiri, saya seakan hilang arah. Berat bahu yang memikul tidak siapa yang tahu. Saya biasa mengaburi sekeliling dengan sikap saya yang agak gila-gila. Hey...saya bisa membuat kawan-kawan mengilai ketawa. Tetapi didalam, hanya Allah yang tahu. Hanya di sini sahaja saya bisa meluahkan apa yang tersirat. Bukan belas untuk ditagihi. Itu sebabnya saya tidak mahu meluahkan kepada sesiapa. I hate it when people look me in the eyes with sorry in their mind. It's so pathetic!&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(153, 255, 153);"&gt;Bila emosi tidak menentu, saya menjadi pemalas. Saya lupa bila kali terakhir saya menyapu bilik. Saya lupa bila kali terakhir saya tidur dengan nyenyak. Saya tidak seperti biasanya. Saya tidak endahkan tentang diri sendiri.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(153, 255, 153);"&gt;Ketika disini, kerap kali saya didatangi mimpi. Saya memeluk abah. Saya dibelai emak. Saya beriringan jalan dengan abang. Akhirnya, saya bertemu dengan seorang lelaki yang asing buat saya. Saya cuba untuk mengingati siapa gerangannya. Bila diingat-ingatkan semula, nyata dia adalah abang saya yang tidak pernah sempat saya bertemu sebelum ini. Indahnya mimpi ini. &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(153, 255, 153);"&gt;Setiap kali didatangi mereka, saya amat bahagia sekali. Bukan sekali. Tetapi beberapa malam saya dilawati mereka. Jika boleh, saya tidak mahu tersedar lansung. Berulang-kali saya memberitahu mereka yang saya mahu ikut. &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(153, 255, 153);"&gt;"Mak, bawalah Hairi bersama. Abah, Hairi rindukan abah sangat" Tetapi, mereka tidak mengendahkan. Diam seribu bahasa.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(153, 255, 153);"&gt;Malam tadi saya bermimpi lagi. Kali ini, rayuan demi rayuan saya tangisi. Saya mengharapkan agar ratapan saya dikasihani mereka. Ketika saya melutup merayu, saya lihat Ramdan dibelakang.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(153, 255, 153);"&gt;"Abang, Ramdan masih perlukan abang" tangis satu-satunya adik saya. &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(153, 255, 153);"&gt;Mungkin ini rahmatNya. Saya sedar sekarang. Saya masih diperlukan. Saya lebih bersemangat kini...InsyaAllah.&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/2512273637773857236-1552584200942794043?l=adiksyam.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://adiksyam.blogspot.com/feeds/1552584200942794043/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=2512273637773857236&amp;postID=1552584200942794043' title='3 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2512273637773857236/posts/default/1552584200942794043'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2512273637773857236/posts/default/1552584200942794043'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://adiksyam.blogspot.com/2009/05/may-2009-mimpi.html' title='May 2009 - Mimpi'/><author><name>Warna-warna</name><uri>http://www.blogger.com/profile/16548395385383170464</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_n0aKUZN7P4Q/SUsRtEA4BxI/AAAAAAAAADY/7xANKHRTqFQ/S220/Picture+062.jpg'/></author><thr:total>3</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-2512273637773857236.post-8628919807360316684</id><published>2009-05-09T10:51:00.000-07:00</published><updated>2009-05-09T11:22:44.757-07:00</updated><title type='text'>May 2009</title><content type='html'>&lt;span style="font-family: trebuchet ms; font-weight: bold;"&gt;Sejak kebelakangan ini, saya memang amat payah untuk berkongsi segala apa yang saya pendam. Di kala bersama teman, saya sedaya upaya cuba untuk berselindung. Ketika bersendirian, masa diluangkan termenung memikirkan segala apa yang saya lalui. Mengangankan apa yang saya idami. Kadang-kadang, jiwa terasa amat kosong. Sunyi.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family: trebuchet ms; font-weight: bold;"&gt;"Tak nak ucap Selamat Hari Ibu ke kat mak?" dalam gurauan emak menelefon saya.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family: trebuchet ms; font-weight: bold;"&gt;"Eh mak ni. Pernah ke kita sambut semua tu? Tapi takpe. Heri ucap Selamat Hari Ibu ye mak. Heri sayang emak. Sayang sangat-sangat" balas saya.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family: trebuchet ms; font-weight: bold;"&gt;Minggu lepas, adik saya bernikah dengan pilihan hatinya. Malam sebelum dia bernikah, sesudah solat Maghrib, saya bacakan Yassin untuk emak dan abah. Sukar sekali saya hendak menghabiskan bacaan kali ini. Tidak selancar biasa. Air mata saya seakan sungai yang mengalir tanpa penghujungnya. Alangkah bahagianya jika mak dan abah masih ada. Mesti mereka bahagia menerima menantu baru. Pasti meriah kenduri kami&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family: trebuchet ms; font-weight: bold;"&gt;Hati saya amat berat untuk balik kampung meraikan perkahwinan adik saya. Berkali-kali saya melengahkan niat saya. Sehingga saya tidak hadir sewaktu adik saya bernikah. Saya tahu, Ramdan amat perlukan saya. Tapi, saya tidak berjaya mengawal emosi saya. Lalu, saya lalai menjalankan tanggungjawab saya sebagai abang. Setelah berjaya memujuk hati, saya gagahi diri untuk pulang ke kampung. Itu pun setelah sehari adik saya bernikah. Saya terus menuju ke Kuala Kangsar. Kenduri sebelah pihak lelaki dilansungkan di rumah Pak Andak saya.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family: trebuchet ms; font-weight: bold;"&gt;Kenduri kami tidak semeriah mana. Sekadar menjemput saudara terdekat sahaja. Kasihan saya lihat adik saya seorang itu. Selama emak masih hidup, segala urusan dirinya dilakukan emak. Kini, dia tidak terurus. Sampaikan sewaktu bersanding, nampak macam diri dia tak siap. Sedih memikirkan nasib dia. Saya berharap, setelah berkahwin, dia akan belajar untuk berdikari. Belajar menjadi ketua keluarga yang baik.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family: trebuchet ms; font-weight: bold;"&gt;"Abang nak kau belajar urus keluarga sendiri. Kalau boleh, abang nak kau jadi seperti abah. Kita sekarang ni tinggal berdua je. Kalau ada apa-apa masalah, bagitau abang"&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family: trebuchet ms; font-weight: bold;"&gt;Kini segalanya sudah selesai. Saya hanya mendoakan yang terbaik untuk Ramdan.&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/2512273637773857236-8628919807360316684?l=adiksyam.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://adiksyam.blogspot.com/feeds/8628919807360316684/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=2512273637773857236&amp;postID=8628919807360316684' title='2 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2512273637773857236/posts/default/8628919807360316684'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2512273637773857236/posts/default/8628919807360316684'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://adiksyam.blogspot.com/2009/05/may-2009.html' title='May 2009'/><author><name>Warna-warna</name><uri>http://www.blogger.com/profile/16548395385383170464</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_n0aKUZN7P4Q/SUsRtEA4BxI/AAAAAAAAADY/7xANKHRTqFQ/S220/Picture+062.jpg'/></author><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-2512273637773857236.post-5125082335455748372</id><published>2009-04-20T04:04:00.000-07:00</published><updated>2009-04-20T04:35:19.492-07:00</updated><title type='text'>Hilang</title><content type='html'>&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_n0aKUZN7P4Q/SexXhaNvebI/AAAAAAAAAFI/Hjxco_MD6WQ/s1600-h/images.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5326728690756712882" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 138px; CURSOR: hand; HEIGHT: 106px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_n0aKUZN7P4Q/SexXhaNvebI/AAAAAAAAAFI/Hjxco_MD6WQ/s320/images.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sekian lama saya tidak menjengah satu-satunya blog ini.  Memang payah untuk saya menitip luahan hati buat kali ini. Dugaan yang maha hebat telah saya tempuhi. Dan kali ini, saya merasakan amat sukar sekali untuk meneruskan hidup.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Pada zahirnya, saya kelihatan seperti biasa. Tetapi, batin saya amat tersiksa. Hanya Allah maha mengetahui. Saya bukan seorang yang pandai berkongsi emosi dengan sesiapa pun.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kehilangan insan yang paling saya cintai, memang menyiksakan diri saya. Sukar untuk saya terima. Kadangkala, saya merasakan yang emak masih lagi hidup.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Panggilan pada 19 Februari 2009 jam 8.30pagi merupakan panggilan terakhir dari emak. Demam katanya. Berulang-kali dia meminta maaf kerana mengganggu saya pagi-pagi hari. "Tak mak... Mak tak ganggu Hairi pun. Sikit pun tak..." sangkal saya. Hati terdetik untuk pulang ke kampung pada hujung minggu. Khabaran saya sampaikan pada kawan-kawan pejabat yang saya ingin pulang ke kampung besoknya, InsyaAllah.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Saya bertekad untuk pulang pada 20 Februari 2009 setelah habis waktu bekerja. Mungkin lewat malam nya saya boleh berangkat pulang. Tetapi, jam 11.30 pagi, panggilan dari kampung saya terima. Adik saya, Ramdan memberitahu tentang perginya emak kami. Saya terdiam. Saya berlari ke 'Trading Room'. Saya terduduk di lantai seakan tidak percaya akan berita yang diterima.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Setelah mengambil masa untuk menenangkan diri, saya keluar lalu menyampaikan berita kepada kawan sepejabat saya. Saya harus pulang.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Di dalam lrt, saya menghubungi Pak Andak. Saya hubungi Kak An. Saya telefon Chor. Khabaran saya sampaikan. Sempat sebelum itu, saya menghantar email kepada kawan-kawan pejabat yang lain.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Telefon bimbit saya berdering-dering. Ada yang menghantar SMS. Mereka berkongsi kesedihan dengan saya. Marfiza menelefon saya teresak-esak. Zarina pun sama.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sampai di rumah, rakan serumah saya, Naizam bersedia untuk menghantar saya pulang ke kampung. Setelah bersembahyang Jumaat, kami bertolak.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"Abang Hairi kat mana sekarang?" berulang kali Nora menelefon bertanyakan lokasi saya. Rimas untuk menjawab. Tapi saya faham, mereka semua cuma menunggu saya. Siapa lagi yang tinggal, hanya saya dan Ramdan saja anak emak.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ramdan menghubungi saya lagi. "Abang, cepat laa balik. Ramdan tak tahu nak buat apa dah sekarang. Ramdan dah tak ada tempat untuk bergantung harap" tangis satu-satunya adik saya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"Ramdan, sabar yer. Abang dalam perjalanan ni. Jangan fikir sangat. Abang kan masih ada" saya memujuk adik saya. Saya kena tunjuk padanya yang saya tabah. Saya tidak boleh lemah. Setelah bercakap dengan adik saya, saya menangis sepuas-puasnya. Betul kata Ramdan. Tiada lagi tempat kami untuk bergantung harap. Tiada lagi tempat kami untuk berkongsi kasih.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Saya tiba di Ipoh sebelum Asar. Setiba di sana, adik saya meluru lalu memeluk saya sekuat-kuatnya. Masuk ke rumah, saya lihat jasad emakterkujur, menanti untuk dimandikan. Saya terus masuk ke bilik. Terduduk. Air mata mengalir lagi. Sekelian sanak saudara datang memujuk saya. Kali terakhir saya berjumpa emak kira-kira 2 bulan yang lalu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Setelah emak dikafankan, dia dihadapkan di ruang tamu untuk memberi kesempatan kepada sekelian buat penghormatan yang terakhir. Saya mengetuai upacara ini. Emak saya kucup berulang-kali. Saya tak mahu melepaskan dia waktu itu. "Emak, Hairi rindukan emak. Hairi minta maaf atas segala dosa-dosa Hairi pada emak. Halalkan makan dan minum Hairi. Emak, Hairi akan rindukan emak sampai bila-bila" bisik saya ketika mengucup emak saya buat kali terakhir.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Setelah jenazah disembahyangkan, kami sekeluarga menuju ke perkuburan yang ditetapkan oleh Ayah Chik saya. Pak Andak yang semakin uzur tidak dapat bersama nampaknya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Di dalam liang lahad, saya mendukungi emak saya buat kali terakhir.Ketika kain kafan dibuka sedikit di muka, saya bersujud mengadap emak dan sekali lagi mencium dahi emak. Saya seakan tidak puas.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sehingga hari ini, setiap maghrib, pasti saya terasa sayu. Saya terkenang ketika masih remaja, abah waktu ini pasti sudah mandi dan bersedia menunggu kami berjemaah. Emak pula akan menjeling kami kalau kami semua lewat bersiap untuk Maghrib.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dan sehingga hari ini, saya masih meratap sedih atas kehilangan semua ahli keluarga saya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tiada lagi doa dari ibu untuk kami....&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/2512273637773857236-5125082335455748372?l=adiksyam.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://adiksyam.blogspot.com/feeds/5125082335455748372/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=2512273637773857236&amp;postID=5125082335455748372' title='6 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2512273637773857236/posts/default/5125082335455748372'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2512273637773857236/posts/default/5125082335455748372'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://adiksyam.blogspot.com/2009/04/hilang.html' title='Hilang'/><author><name>Warna-warna</name><uri>http://www.blogger.com/profile/16548395385383170464</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_n0aKUZN7P4Q/SUsRtEA4BxI/AAAAAAAAADY/7xANKHRTqFQ/S220/Picture+062.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_n0aKUZN7P4Q/SexXhaNvebI/AAAAAAAAAFI/Hjxco_MD6WQ/s72-c/images.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>6</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-2512273637773857236.post-5006140099872991912</id><published>2009-02-13T13:05:00.001-08:00</published><updated>2009-06-07T08:20:47.605-07:00</updated><title type='text'>Februari 2009 - Terima Kasih Sayang</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_n0aKUZN7P4Q/SZXguU9IMUI/AAAAAAAAAE4/W-o2UfuSpXY/s1600-h/imagesHEART.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5302391222802329922" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 143px; CURSOR: hand; HEIGHT: 107px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_n0aKUZN7P4Q/SZXguU9IMUI/AAAAAAAAAE4/W-o2UfuSpXY/s320/imagesHEART.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;Aah..besok merupakan Hari Valentine. Entah bila agaknya kali terakhir saya menerima hadiah bersempena sambutan itu. Sejujurnya, tidak pernah terlintas untuk menyambut 'hari' yang dinanti itu. Malah untuk menerima hadiah, amat jauh sekali. Kami adik-beradik tidak pernah menerima hadiah, termasuk sempena harijadi kami lantaran keadaan ekonomi keluarga yang tidak begitu kukuh. Kami dididik sebegini. Jadi, apa pun perayaan, kecuali Hari Raya, kami sekeluarga tidak pernah meraikannya. &lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;Saya pernah menerima hadiah dari yang tersayang. Itu mungkin 5 tahun yang lalu. Walaupun tidak begitu mengharap, kejutan itu membuat saya teruja. Sesiapa sahaja yang mengalami sebegini, setentunya gembira. Kan?&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;Tengahari tadi, sekitar Masjid Jamik, terlihat sekumpulan remaja menjual kuntuman ros di jalanan. Entah berapa agaknya harga sekuntum bunga yang hampir layu gara-gara cuaca yang agak kepanasan hari ini. Lewat petang, beberapa meja di pejabat dibanjiri jambangan bunga-bunga indah. Bertuahnya mereka. Dicintai. Dikasihi&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;Di dada-dada akhbar, artikel Valentine ditulis dengan begitu halus sekali. Berwarna-warni. Begitu media menggambarkan Valentine disambut penuh keceriaan dan keindahan. Besar betul pengaruh mereka. Saya sedikit sebanyak terpedaya. Mahu saja rasanya naik LRT ke Sogo untuk melihat apa-apa hadiah untuk yang teristimewa. Sehinggalah langkah terhenti kerana saya pernah membantah sambutan ini gara-gara ia bertentangan dengan akidah. Hey, bukan saya hendak menunjuk yang saya seorang yang alim. Tapi, kalau boleh dikurangkan dosa, &lt;em&gt;why not?&lt;/em&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;Kalau dah sayang, tak perlu tunggu Valentine. Kenapa saja tidak luahkan rasa cinta itu minggu lepas? Kenapa tidak saja dibelikan hadiah itu bulan depan. Jika ada kemampuan, berikan kejutan untuk si dia tiap-tiap bulan. Pasti bertambah sayang si dia pada kamu. Dan jika dia ikhlas sayang pada kamu, sekeping kad tanda kasih pasti amat dihargainya. Tidak semestinya kad Valentine yang dia nanti.&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;Mendengar melodi dendangan Jim Brickman begitu melalaikan. Begitu mengasyikkan. &lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;My Destiny&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;What if I never knew&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;What if I never found you&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;I never had this feeling in my heart&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;How did this come to be&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;I don't know how you found me&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;But from the moment I saw you&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;Deep inside my heart I knew&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;Baby you're my destiny&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;You and I were meant to be&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;With all my heart and soul&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;I'll give my love to have and hold&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;And as far as I can see&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;You were always meant to be&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;My destiny&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;I wanted someone like you&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;Someone that I could hold on to&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;And give my love until the end of time&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;But forever was just a word&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;Something I'd only heard about&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;But now you're always there for me&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;When you say forever I believe&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;Baby you're my destiny&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;You and I were meant to be&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;With all my heart and soul&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;I'll give my love to have and hold&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;And as far as I can see&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;You were always meant to be&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;My destiny&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;Maybe all we need&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;Is just a little faith&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;Cuz baby I believe&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;That love will find a way&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;Baby you're my destiny&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;You and I were meant to be&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;With all my heart and soul&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;I'll give my love to have and hold&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;And as far as I can see&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;You were always meant to be&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;My destiny&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/2512273637773857236-5006140099872991912?l=adiksyam.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://adiksyam.blogspot.com/feeds/5006140099872991912/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=2512273637773857236&amp;postID=5006140099872991912' title='4 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2512273637773857236/posts/default/5006140099872991912'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2512273637773857236/posts/default/5006140099872991912'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://adiksyam.blogspot.com/2009/02/februari-2009-terima-kasih-sayang.html' title='Februari 2009 - Terima Kasih Sayang'/><author><name>Warna-warna</name><uri>http://www.blogger.com/profile/16548395385383170464</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_n0aKUZN7P4Q/SUsRtEA4BxI/AAAAAAAAADY/7xANKHRTqFQ/S220/Picture+062.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/_n0aKUZN7P4Q/SZXguU9IMUI/AAAAAAAAAE4/W-o2UfuSpXY/s72-c/imagesHEART.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>4</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-2512273637773857236.post-6791706190945941848</id><published>2009-02-06T10:57:00.000-08:00</published><updated>2009-02-06T11:49:59.897-08:00</updated><title type='text'>Februari 2009 - Kembali Terjalin</title><content type='html'>&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_n0aKUZN7P4Q/SYyR0TMmJfI/AAAAAAAAAEw/9xAI5p41H2A/s1600-h/Band_of_Brothers,_101st_in_Iraq.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5299771189200561650" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 320px; CURSOR: hand; HEIGHT: 257px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_n0aKUZN7P4Q/SYyR0TMmJfI/AAAAAAAAAEw/9xAI5p41H2A/s320/Band_of_Brothers,_101st_in_Iraq.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;p align="center"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_n0aKUZN7P4Q/SYyK-jMFy2I/AAAAAAAAAEo/CMbBRWDCvYw/s1600-h/Band_of_Brothers,_101st_in_Iraq.jpg"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Pernahkah seseorang itu merasakan kerinduan yang teramat sangat sehingga dia tidak sedar akan kerinduan itu? Barangkali, mungkin hatinya telah lali. Atau sudah tuli. Wallahualam.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Getus hati merasakan bulan hadapan pasti bil telefon saya akan lebih tinggi dari biasa. Hey, bila kita rindu, tentu kita hendak bersembang dengan orang yang kita rindu itu lama-lama&lt;/span&gt;.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Baru-baru ini, saya terserempak dengan salah seorang sahabat lama saya. Sahabat ketika kami bersama-sama belajar di Armed Forces Apprentice Trade School (AFATS). Pertemuan ini menjurus kepada pertemuan demi pertemuan dengan teman-teman lain. Bayangkan betapa terharu dan gembira setelah hampir 17 tahun kami tidak pernah bersua. Dan ketika menulis, saya masih lagi mengimbas kenangan lalu. &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Sekitar 1992, seramai 133 remaja lelaki dari seluruh Malaysia telah berjaya terpilih untuk melanjutkan pelajaran di sekolah yang dibiayai sepenuhnya oleh Angkatan Tentera Malaysia. Kami antara yang bertuah, fikir kami. Untuk mendapatkan tempat di sini bukan mudah. Entah berapa ramai yang menghantar borang. Entah berapa ramai yang dipanggil untuk ditemuduga. Akhirnya, hanya 133 orang yang terpilih untuk menjadi Perantis Intake 24&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;"Aku Fikir AFATS Tempat Selamat (AFATS)" hanyalah igauan sahaja. Setiba di sana, kami telah menjalani kehidupan sepenuhnya seperti seorang tentera. Sekolah yang bermotokan 'Belajar dan Berkhidmat', tetapi rasanya lebih kepada belajar untuk berkhidmat. Sepanjang sesi Tingkatan 4, hidup kami penuh dengan latihan ketenteraan. Setelah masuk ke Tingkatan 5, baru sesi akademik mula sepenuhnya. Tetapi, aktiviti ketenteraan tidak dilupai.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Dalam tempoh sebulan sahaja, kami rasakan 1001 macam perkara berlaku. Bayangkan berapa banyak perkara terjadi dalam tempoh hampir ke 2 tahun kami bersama. Itu belum ditambah melayan kerenah pelajar-pelajar senior kami.Hidup kami seumpama adik-beradik. Jadi, kalau sudah macam adik-beradik, bergaduh sudah menjadi lumrah.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Saya tidak mungkin dapat berkongsi sepenuhnya pengalaman ini bersama semua. Tetapi, apa yang dapat saya nyatakan bahawa saya teramat gembira dengan pertemuan ini. Dan saya tidak sesekali ingin berpisah lagi. Tempat ini telah mengajar saya untuk hidup. Jika dulu mungkin saya sesali, kini saya syukuri.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;"&gt;Pertemuan pertama saya malam itu mengimbas kenangan lalu dengan tawa gembira. Walaupun ada sesekali tersentuh peristiwa pahit, tetapi ia sudah menjadi kenangan manis buat kami. Segalanya indah. Tidak dilupakan, ada yang dulu ramping, sekarang pinggang seperti tong. Dulu cute, ada yang sudah beruban. Geli hati melihat mereka. Ada yang masih tidak berubah perangai. Dari dulu sampai sekarang, tetap lucu macam dulu.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;"&gt;&lt;/span&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;"&gt;Sehingga kini, kami masih tegar berusaha untuk menjejaki teman-teman lain yang masih lagi hilang entah ke mana. &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;color:#ff0000;"&gt;p/s - sibuk melayari pautan laman &lt;/span&gt;&lt;a href="http://apprenticetraxx.com/"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;color:#ff0000;"&gt;http://apprenticetraxx.com/&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;color:#ff0000;"&gt; milik pelajar senior kami. Suatu hari kami akan punya laman sendiri.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/2512273637773857236-6791706190945941848?l=adiksyam.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://adiksyam.blogspot.com/feeds/6791706190945941848/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=2512273637773857236&amp;postID=6791706190945941848' title='9 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2512273637773857236/posts/default/6791706190945941848'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2512273637773857236/posts/default/6791706190945941848'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://adiksyam.blogspot.com/2009/02/februari-2009-kembali-terjalin.html' title='Februari 2009 - Kembali Terjalin'/><author><name>Warna-warna</name><uri>http://www.blogger.com/profile/16548395385383170464</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_n0aKUZN7P4Q/SUsRtEA4BxI/AAAAAAAAADY/7xANKHRTqFQ/S220/Picture+062.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_n0aKUZN7P4Q/SYyR0TMmJfI/AAAAAAAAAEw/9xAI5p41H2A/s72-c/Band_of_Brothers,_101st_in_Iraq.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>9</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-2512273637773857236.post-9155229082617651220</id><published>2009-01-31T03:18:00.000-08:00</published><updated>2009-02-06T11:41:07.147-08:00</updated><title type='text'>Februari 2009 - Raikan Cinta</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_n0aKUZN7P4Q/SYQ25yGvyZI/AAAAAAAAAEg/3QP1Ip8s8tI/s1600-h/love.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5297419428025059730" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 320px; CURSOR: hand; HEIGHT: 276px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_n0aKUZN7P4Q/SYQ25yGvyZI/AAAAAAAAAEg/3QP1Ip8s8tI/s320/love.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;em&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;"And even if the sun refused to shine, even if romance ran out of rhyme. You would still have my heart until the end of time. You're all I need my love, my Valentine"&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/em&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Baru-baru ini saya berpeluang berbicara bersama seorang sahabat baru. Ditanya, apakah saya mencari cinta? Soalan yang tiada jawapan di lubuk hari saya. Lantas, soalan sama saya ajukan padanya. "Kalau diturutkan hati, memang serik untuk mencari lagi. Tetapi, bila kesunyian dan bila memerlukan seseorang disisi, ia membuatkan saya terdetik untuk berteman. Memang sahabat merata, tetapi mereka punya komitmen yang lain. Jadi, kenapa perlu takut bercinta?"&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Dalam tempoh beberapa hari lagi, pasti ada yang dapat melihat kuntuman mawar dijual merata. Hey, &lt;em&gt;the day is coming&lt;/em&gt;. Ramai yang mengambil peluang untuk meraikan lantas meluahkan rasa kasih serta cinta pada yang tersayang. Secara peribadi, tidak perlu ditunggu hari itu sahaja untuk meluahkan perasaan anda. Jika punya yang tersayang, jangan ada perasaan bosan serta letih untuk menyatakan betapa hebatnya cinta kamu padanya. Kerana, pada saya, dalam cinta, tidak pernah ada rasa bosan walau sekelumit kuman pun.&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Siapa yang tidak pernah bercinta? Siapa yang tidak pernah melihat cinta? Saya pernah melihat betapa dalamnya cinta Kak Ina pada arwah abang saya (Syam). Ketika jenazah terbaring di rumah menanti hari esok untuk disemadi, Kak Ina tetap tidur di sebelah abang sambil memeluknya. Dan sehingga kini, Kak Ina masih lagi bersendiri tanpa pengganti. Begitu hebatnya cinta Kak Ina pada abang. Tetapi mungkin tidak sehebat cinta ibu pada abah. Mungkin lagi dahsyat jika saya dapat berkongsi cerita pengorbanan abah pada ibu. &lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Teringat ketika cinta mula-mula berputik. Segalanya indah. Sanggup melakukan apa sahaja demi untuk yang tersayang. Berkorban untuk yang tersayang, saya kira. Ketika itu, terasa amat bersemangat untuk hidup. Seakan tidak sabar untuk menunggu hari esok. Lebih-lebih lagi jika ada &lt;em&gt;date &lt;/em&gt;pada besoknya. Hey, kalau boleh, mahu saja bertemu setiap hari. Rindu sangat ni. Masuk pejabat sentiasa tersenyum. Waktu seakan pendek. Bil telefon pasti melambung naik gara-gara asyik bergayut setiap masa. Cinta membuat kita angau.&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Pernah saya terbaca satu artikel mengenai perhubungan sesama manusia. Dalam perhubungan, perlu ada pengorbanan. Perlu ada kepercayaan. Perlu ada komunikasi. Tiga perkara ini merupakan elemen penting dalam sesuatu perjanjian hidup. Ia seharusnya sentiasa diaplikasi seakan air sungai yang mengalir tanpa henti. Biarkan ia mengalir. Jangan disekat. &lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Memang bila bercinta selalunya indah. Tetapi bagaimana pula yang sudah putus cinta? Atau baru yang putus cinta. Saya sendiri sudah berkali-kali mengalaminya. Seakan lali rasanya. Walaupun cinta tiada lagi, tetapi memori tetap menghantui. Ah, bila berkias dengan emosi, rasanya jiwa akan parah. Ada yang menderita lebih teruk. Ada yang sanggup terjun bangunan demi cinta. Begitu kuatnya kuasa cinta. Memang benar bila putus cinta, kita menderita sehingga merasakan hidup tidak bermakna. Jiwa kita seakan mati. &lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Takut untuk bercinta? Kepada mereka yang masih mencari, rasanya ramai yang sudah matang untuk berfikiran secara rasional. Cinta sentiasa ujud disekeliling kita. Terpulang kepada kita untuk mengambil kesempatan yang ada. Tetapi bukan mengambil kesempatan untuk mempersenda emosinya. Jangan permainkan cinta. Kan cinta itu punya kuasa yang tidak terduga? Takut-takut nanti, kita jua yang merana walaupun pada awalnya kita yang ingin dia merana. Dan, jika bercinta, terimalah seadanya. &lt;em&gt;Love he/she unconditionally&lt;/em&gt;. Seharusnya kita berbangga dengan yang tersayang. Tidak ada seorang manusia pun &lt;em&gt;perfect&lt;/em&gt; didunia ini. Seorang teman mengingatkan saya, "Tuhan amat sukakan keindahan, maka Dia menciptakan segalanya yang indah, cantik. Tiada satu pun yang buruk".&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Masih takut untuk bercinta? Oh, saya tidak. Saya sentiasa percaya, setiap yang terjadi, ada hikmahnya. Dan saya tidak akan berhenti untuk mencari. Tetapi satu yang pasti, cinta padaNya sentiasa tersemat di hati.&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/2512273637773857236-9155229082617651220?l=adiksyam.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://adiksyam.blogspot.com/feeds/9155229082617651220/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=2512273637773857236&amp;postID=9155229082617651220' title='7 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2512273637773857236/posts/default/9155229082617651220'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2512273637773857236/posts/default/9155229082617651220'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://adiksyam.blogspot.com/2009/01/februari-2009-raikan-cinta.html' title='Februari 2009 - Raikan Cinta'/><author><name>Warna-warna</name><uri>http://www.blogger.com/profile/16548395385383170464</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_n0aKUZN7P4Q/SUsRtEA4BxI/AAAAAAAAADY/7xANKHRTqFQ/S220/Picture+062.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/_n0aKUZN7P4Q/SYQ25yGvyZI/AAAAAAAAAEg/3QP1Ip8s8tI/s72-c/love.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>7</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-2512273637773857236.post-590075477818713111</id><published>2009-01-04T07:16:00.000-08:00</published><updated>2009-01-04T08:35:07.921-08:00</updated><title type='text'>Januari 2009</title><content type='html'>&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://1.bp.blogspot.com/_n0aKUZN7P4Q/SWDjLu5o3UI/AAAAAAAAAEQ/qD5gdywJbe4/s1600-h/CNY.jpg"&gt;&lt;img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer; width: 160px; height: 107px;" src="http://1.bp.blogspot.com/_n0aKUZN7P4Q/SWDjLu5o3UI/AAAAAAAAAEQ/qD5gdywJbe4/s320/CNY.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5287475753240812866" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div  style="text-align: justify; font-weight: bold;font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Agak lama saya mendiamkan diri. Kesibukan awal tahun menyebabkan idea-idea agak terbatas. Maklumlah, mana nak kejar dateline. Mana nak kejar jemputan. Lebih-lebih lagi, kebelakangan ini saya agak keletihan. Mungkin faktor penuaan mula bermula. Nasib baik saya belum mengalami "Sindrom Amiza" (nama baru untuk mereka yang mengalami masalah &lt;/span&gt;&lt;span style="font-style: italic;font-family:trebuchet ms;" &gt;Alzheimer&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;)&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Kuala Lumpur berubah  wajah lagi. Kain rentang berwarna merah sudah mula berkibar. Tanglung mula digantung. Pusat membeli-belah rata-rata mula mendendangkan lagu-lagu yang berbeza. Tiada lagi alunan melodi Krismas. &lt;/span&gt;&lt;span style="font-style: italic;font-family:trebuchet ms;" &gt;Ornaments&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt; Krismas sudah tidak lagi bergemerlapan seperti bulan lalu. Sesungguhnya, Malaysia sentiasa meriah dengan pelbagai perayaan. Bangga rasanya menjadi rakyat Malaysia. Cuti banyak.....keseronokan tidak pernah berhenti di sini. Di tepian jalan, limau mandarin dijual. Dan kali ini, saya nampak ada pertambahan. Peniaga pun turut menjual keropok udang dan kacang Menglembu. Kalau tidak percaya, cuba lihat sendiri di sekitar Pandan Cahaya. Ya, tidak lama lagi masyarakat Tionghua akan menyambut tahun baru.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Tahun Baru Cina seperti biasa akan disambut dengan meriah sekali, terutama di bandar-bandar utama. Menurut kepercayaan masyarakat Cina, tahun ini merupakan tahun lembu. Ini merupakan zodiak yang kedua dalam 12 zodiak Cina. Dikatakan, zodiak kali ini memerlukan setiap orang bekerja lebih keras dan perlu banyak bersabar. Seperti zodiak yang lepas, bezanya Tahun Lembu merupakan permulaan yang baru untuk setiap usaha kita. Walaupun ia agak perlahan, tetapi dengan kesabaran, pasti hasilnya amat lumayan.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Tertarik pula saya bila terbaca ramalan untuk diri saya pada tahun ini. Saya dilahirkan pada tahun arnab. Diramalkan, tahun ini akan memberikan kesenangan kepada diri saya setelah mengalami pelbagai kesulitan pada tahun-tahun yang lalu. Sebagai seorang Islam, saya memang ditegah untuk mempercayainya. Tetapi, ianya sekadar untuk menambahkan pengetahuan, lalu menarik perhatian saya untuk menyelidik dengan lebih lagi. Tidak dapat disangkal juga kerana kebelakangn ini, saya sudah mula merasa kebahagian serta keseronokan. Oh, bukan kerana saya ada kekasih hati ye. Jauh sekali untuk memulakan sebarang perhubungan. Maklum saja, kadar penceraian amat tinggi sejak kebelakangan ini. Malah, ada ura-ura di kalangan sahabat saya yang masih bujang, takut untuk berkahwin. Dalam tempoh 20 tahun akan datang, saya membayangkan rumah-rumah kebajikan akan sesak. Takut juga saya memikirkannya.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Hmm...kalau bercakap pasal perhubungan, 10 muka surat pun belum tentu mencukupi. Nantikan saja edisi &lt;/span&gt;&lt;span style="font-style: italic;font-family:trebuchet ms;" &gt;Valentine&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt; bulan hadapan. Sekadar untuk mengingati, berbelanjalah dengan bijak sewaktu musim perayaan. Keadaan ekonomi masih belum menunjukan sebarang perubahan. Untuk pulih, ia mungkin mengambil masa. Saya agak terkejut bila dikhabarkan bahawa pekerja perindustrian sudah lama merasa bahang kemelesetan ini. Mereka dipaksa mengambil cuti tanpa gaji. Ada yang bekerja hanya untuk tempoh 2 minggu dalam sebulan. Bayangkan betapa payahnya bagi yang punya komitmen. Apa yang saya boleh katakan, beringat sebelum terkena. Jangan sesekali alpa. Kita belum tentu lagi selamat.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Kepada sahabat-sahabat berbangsa Cina, saya ingin ucapkan Gong Xi Fa Cai. Agar kesejahteraan sesama kita berterusan.Tak sabar rasanya hendak makan limau mandarin banyak-banyak sehingga kembung perut.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/2512273637773857236-590075477818713111?l=adiksyam.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://adiksyam.blogspot.com/feeds/590075477818713111/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=2512273637773857236&amp;postID=590075477818713111' title='2 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2512273637773857236/posts/default/590075477818713111'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2512273637773857236/posts/default/590075477818713111'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://adiksyam.blogspot.com/2009/01/januari-2009.html' title='Januari 2009'/><author><name>Warna-warna</name><uri>http://www.blogger.com/profile/16548395385383170464</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_n0aKUZN7P4Q/SUsRtEA4BxI/AAAAAAAAADY/7xANKHRTqFQ/S220/Picture+062.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/_n0aKUZN7P4Q/SWDjLu5o3UI/AAAAAAAAAEQ/qD5gdywJbe4/s72-c/CNY.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-2512273637773857236.post-2462867733639642786</id><published>2008-12-28T05:29:00.000-08:00</published><updated>2008-12-29T06:27:02.468-08:00</updated><title type='text'>Usah Lepaskan</title><content type='html'>&lt;div style="TEXT-ALIGN: justify"&gt;&lt;span style="color:#cc66cc;"&gt;&lt;span style="FONT-WEIGHT: bold"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Seharian berada di kampung. Saya agak malas untuk keluar. Memang saya bukan jenis suka merayau pun. Semak fikiran. Saya lebih suka merayau di bandar kelahiran saya, Kuala Kangsar jika diberi peluang. Penuh ketenangan, lebih-lebih lagi di hadapan Istana Iskandariah berhampiran tebing Sungai Perak itu. &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="FONT-WEIGHT: bold"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Seharian melayan perasaan hanya berbaring di dalam bilik, saya membelek telefon bimbit. Dan lagu ini menarik perhatian saya, untuk di kongsi bersama.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="COLOR: rgb(204,102,204)" align="center"&gt;&lt;span style="FONT-STYLE: italic"&gt;&lt;span style="font-family:times new roman;font-size:130%;color:#cc66cc;"&gt;USAH LEPASKAN&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;/span&gt;&lt;div style="TEXT-ALIGN: center"&gt;&lt;span style="font-family:times new roman;"&gt;&lt;span style="color:#cc66cc;"&gt;&lt;span style="COLOR: rgb(204,102,204);font-size:130%;" &gt;&lt;span style="FONT-STYLE: italic"&gt;Yang terindah&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="COLOR: rgb(204,102,204);font-size:130%;" &gt;&lt;span style="FONT-STYLE: italic"&gt;Terlukis di bibir mu&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="COLOR: rgb(204,102,204);font-size:130%;" &gt;&lt;span style="FONT-STYLE: italic"&gt;Tak pernah ku lihat senyum mu&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="COLOR: rgb(204,102,204);font-size:130%;" &gt;&lt;span style="FONT-STYLE: italic"&gt; sebegitu&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="COLOR: rgb(204,102,204);font-size:130%;" &gt;&lt;span style="FONT-STYLE: italic"&gt;Pudar kah sudah cinta yang ku beri&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="COLOR: rgb(204,102,204);font-size:130%;" &gt;&lt;span style="FONT-STYLE: italic"&gt;Berwarna warni segala&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="COLOR: rgb(204,102,204);font-size:130%;" &gt;&lt;span style="FONT-STYLE: italic"&gt;Yang dijanjikan ia&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="COLOR: rgb(204,102,204);font-size:130%;" &gt;&lt;span style="FONT-STYLE: italic"&gt;Usah biarku bersendirian&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="COLOR: rgb(204,102,204);font-size:130%;" &gt;&lt;span style="FONT-STYLE: italic"&gt;Usah biar hati mu di tawan&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="COLOR: rgb(204,102,204);font-size:130%;" &gt;&lt;span style="FONT-STYLE: italic"&gt;Usah biar diri ku di sini&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="COLOR: rgb(204,102,204);font-size:130%;" &gt;&lt;span style="FONT-STYLE: italic"&gt;Seorang menunggu tanpa teman&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="COLOR: rgb(204,102,204);font-size:130%;" &gt;&lt;span style="FONT-STYLE: italic"&gt;Usah lepas genggaman tangan mu&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="COLOR: rgb(204,102,204);font-size:130%;" &gt;&lt;span style="FONT-STYLE: italic"&gt;Usah biar semua berlalu&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="COLOR: rgb(204,102,204);font-size:130%;" &gt;&lt;span style="FONT-STYLE: italic"&gt;Usah terlupa perasaan hati&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="COLOR: rgb(204,102,204);font-size:130%;" &gt;&lt;span style="FONT-STYLE: italic"&gt;Pertama kali kita bertemu&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="COLOR: rgb(204,102,204);font-size:130%;" &gt;&lt;span style="FONT-STYLE: italic"&gt;Usah lepaskan&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="COLOR: rgb(204,102,204);font-size:130%;" &gt;&lt;span style="FONT-STYLE: italic"&gt;Tak mudah ku melupa segala yang berlalu&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="COLOR: rgb(204,102,204);font-size:130%;" &gt;&lt;span style="FONT-STYLE: italic"&gt;Ku ingin selalu bersama mu&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="COLOR: rgb(204,102,204);font-size:130%;" &gt;&lt;span style="FONT-STYLE: italic"&gt;Usah biarku bersendirian&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="COLOR: rgb(204,102,204);font-size:130%;" &gt;&lt;span style="FONT-STYLE: italic"&gt;Usah biar hati mu di tawan&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="COLOR: rgb(204,102,204);font-size:130%;" &gt;&lt;span style="FONT-STYLE: italic"&gt;Usah biar diri ku di sini&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="COLOR: rgb(204,102,204);font-size:130%;" &gt;&lt;span style="FONT-STYLE: italic"&gt;Seorang menunggu tanpa teman&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="COLOR: rgb(204,102,204);font-size:130%;" &gt;&lt;span style="FONT-STYLE: italic"&gt;Usah lepas genggaman tangan mu&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="COLOR: rgb(204,102,204);font-size:130%;" &gt;&lt;span style="FONT-STYLE: italic"&gt;Usah biar semua berlalu&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="COLOR: rgb(204,102,204);font-size:130%;" &gt;&lt;span style="FONT-STYLE: italic"&gt;Usah terlupa perasaan hati&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="COLOR: rgb(204,102,204);font-size:130%;" &gt;&lt;span style="FONT-STYLE: italic"&gt;Pertama kali kita bertemu&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="COLOR: rgb(204,102,204);font-size:130%;" &gt;&lt;span style="FONT-STYLE: italic"&gt;Ku tak peduli apa sebabnya&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="COLOR: rgb(204,102,204);font-size:130%;" &gt;&lt;span style="FONT-STYLE: italic"&gt;Engkau dan dia harus bersama&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="COLOR: rgb(204,102,204);font-size:130%;" &gt;&lt;span style="FONT-STYLE: italic"&gt;Mendungnya langit bila berkata&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="COLOR: rgb(204,102,204);font-size:130%;" &gt;&lt;span style="FONT-STYLE: italic"&gt;Kita patutnya masih bercinta&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="COLOR: rgb(204,102,204);font-size:130%;" &gt;&lt;span style="FONT-STYLE: italic"&gt;Usah lepaskan&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="COLOR: rgb(204,102,204);font-size:130%;" &gt;&lt;span style="FONT-STYLE: italic"&gt;Usah lepaskan&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="COLOR: rgb(204,102,204);font-size:130%;" &gt;&lt;span style="FONT-STYLE: italic"&gt;Yang terindah&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="COLOR: rgb(204,102,204);font-size:130%;" &gt;&lt;span style="FONT-STYLE: italic"&gt;Terlukis di bibir mu&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="COLOR: rgb(204,102,204);font-size:130%;" &gt;&lt;span style="FONT-STYLE: italic"&gt;Tak pernah ku lihat senyum mu&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="COLOR: rgb(204,102,204);font-size:130%;" &gt;&lt;span style="FONT-STYLE: italic"&gt;Sebegitu &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/2512273637773857236-2462867733639642786?l=adiksyam.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://adiksyam.blogspot.com/feeds/2462867733639642786/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=2512273637773857236&amp;postID=2462867733639642786' title='4 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2512273637773857236/posts/default/2462867733639642786'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2512273637773857236/posts/default/2462867733639642786'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://adiksyam.blogspot.com/2008/12/usah-lepaskan.html' title='Usah Lepaskan'/><author><name>Warna-warna</name><uri>http://www.blogger.com/profile/16548395385383170464</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_n0aKUZN7P4Q/SUsRtEA4BxI/AAAAAAAAADY/7xANKHRTqFQ/S220/Picture+062.jpg'/></author><thr:total>4</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-2512273637773857236.post-2027542300326874681</id><published>2008-12-24T23:22:00.000-08:00</published><updated>2008-12-27T00:35:27.019-08:00</updated><title type='text'>Luluh........</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://2.bp.blogspot.com/_n0aKUZN7P4Q/SVUX_2i3nBI/AAAAAAAAAEI/xrzuGqV-s20/s1600-h/Mike+Sol_Storm+Of+Sadness+.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5284156123530107922" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 320px; CURSOR: pointer; HEIGHT: 197px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_n0aKUZN7P4Q/SVUX_2i3nBI/AAAAAAAAAEI/xrzuGqV-s20/s320/Mike+Sol_Storm+Of+Sadness+.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="TEXT-ALIGN: justify" align="justify"&gt;&lt;span style="FONT-WEIGHT: bold;font-family:trebuchet ms;color:#cc66cc;"  &gt;Menjelmanya 2009. Kali ini ia datang membawa pelbagai emosi dalam hidup saya. Ah..biar lah. Sudah menjadi asam garam setiap khalifah di muka bumi ini.Suka duka, tangis ketawa menjadi lumrah. Tidakkah kita di beri perasaan? Tetapi, pandai kah kita meluahkan? Dapatkan kita merasakannya. Wajarkah kita mengalaminya?&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="COLOR: rgb(204,102,204); FONT-FAMILY: arial; TEXT-ALIGN: justify" align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="FONT-WEIGHT: bold; COLOR: rgb(204,102,204); FONT-FAMILY: arial" align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="FONT-WEIGHT: bold; COLOR: rgb(204,102,204)" align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Terfikir saya, apa yang telah terjadi selama 2008? Puas saya memerah otak. Pelbagai imej tampil di dalam otak saya. Seawal tahun ini, saya memang teramat sibuk. Penat tetapi amat gembira. Segalanya mudah. Di kalangan teman, rata-rata menjadi iri dengan saya. Apa tidaknya, hidup dalam dunia yang penuh 'bintang'.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;span style="FONT-WEIGHT: bold"&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;/span&gt;&lt;div style="TEXT-ALIGN: justify" align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;span style="color:#cc66cc;"&gt;&lt;span style="FONT-WEIGHT: bold"&gt;Selama itu, saya menjelajah hampir ke seluruh pelusuk Semenanjung. Pernah suatu hari saya berada di Kuala Terenggan&lt;/span&gt;&lt;span style="FONT-WEIGHT: bold"&gt;u dan keesokannya gigih ke Melak&lt;/span&gt;&lt;span style="FONT-WEIGHT: bold"&gt;a. Ada ketika, saya berada di Pulau Pinang dan keesokannya saya sudah pun siap bersarapan di Johor. Hari-hari biasa, saya tetap tekun di tingkat 13, Menara OCBC. Semua aktiviti luar hanya berlaku ketika hujung minggu. &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="FONT-WEIGHT: bold; COLOR: rgb(204,102,204)" align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Hotel sudah menjadi rumah kedua saya. Beg percuma dari 'Aramis' seakan mahu menjerit kerana selalu sarat dengan baju-baju dan kerap kali digunakan. KLIA sudah muak melihat wajah saya. Maaf, saya belum berpeluang lagi naik Air Asia. Berselisih bahu dengan Siti? Oh, itu sudah biasa. Bertepuk-tampar dengan Misha Omar? Sampai merah tangan ini. Mengutuk Aizat? Kembang-kempis hidungnya. Belum cukup lagi. Saya minum lewat malam bersama Jim Brickman dan Jeff Timmons (98 Degrees) di Concorde Kuala Lumpur. Berbual sehingga matahari sudah terbit. Siapa yang tidak mahu melepaskan peluang sebegini.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="FONT-WEIGHT: bold; COLOR: rgb(204,102,204)" align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Tetapi, saya tidak pernah mahu &lt;/span&gt;&lt;span style="FONT-STYLE: italic;font-family:trebuchet ms;" &gt;expose&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt; dalam kehidupan ini terlampau. Pernah seketika, sewaktu rakaman Hari Raya Melodi, saya menyorok gara-gara takut muka terpampang di TV. Tapi, ada juga kawan pejabat yang perasan. Saya menolak pelawaan bekerja dengan artis-artis lain kerana apa yang saya lakukan selama ini sekadar memenuhi permintaan sahabat saya. Cukuplah ramai orang sudah mengenali saya. Takut hidup glamour ni. Walaupun dibayar, saya lakukan dengan keikhlasan tanpa mengharap sebarang bayaran. Kelakar juga, saya dibayar untuk menemani orang. Macam &lt;/span&gt;&lt;span style="FONT-STYLE: italic;font-family:trebuchet ms;" &gt;'Social Escort'&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt; pula rasanya.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="FONT-WEIGHT: bold; COLOR: rgb(204,102,204)" align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Meriah kan hidup saya? Tetapi dalam kegirangan itu, pernah terselit duka. Dan masih diri diiringi luka. Saya punya keinginan. Saya punya harapan. Tetapi, semua itu tinggal harapan. Ketika ini, saya terasa kehilangan yang amat sangat. Sukar untuk dimengertikan manusia. Dia kata dia menghargai. Tetapi jika hargai, perlukah menyakiti? Dia kata dia menyayangi. Kalau sayang, kenapa perlu ada perasaan pentingkan diri? Dia kata merindui. Kalau rindu, kenapa perlu menyepi diri? Saya sedar yang diri ini tidak dapat memenuhi segalanya. Saya serba kekurangan. Tetapi, perlukah saya diperlaku sebegini. Apa dosa saya sehingga rasa diri dizalimi? Kenapa sehingga kini tidur saya sering terganggu dengan mimpi-mimpinya? Kenapa rasa diri dikhianati? Apa kurangnya saya?&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="FONT-WEIGHT: bold; COLOR: rgb(204,102,204)" align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Bukan untuk saya meminta belas simpati. Kadangkala, perasaan sukar untuk diluahkan dengan kata-kata. Bukan tiada teman untuk berbicara, tetapi berkongsi kesedihan diri dengan sahabat bukanlah satu kelebihan saya. Kebiasaan, suara ceria ini akan tetap didengari jika sesiapa menghubungi. Saya patut minta pada Pak Tam (Sinar FM) untuk jadi juruhebah. Kebiasaannya, teman-teman yang berkongsi kisah duka mereka bersama saya. Sewaktu gembira, bayang mereka hilang. Tak apa lah. Mungkin sudah tertulis saya sebegini. Jika ada masalah, datang pada Huzairi. Dia pasti mendengar. Dia pasti menghibur.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="FONT-WEIGHT: bold; COLOR: rgb(204,102,204)" align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Apa yang terjadi, baik gembira, baik derita, pasti ada sebabnya. Kepada yang memperlakukan sebegini, baik kepada saya, atau kepada sekelian insan, saya hanya dapat katakan yang 'Hukum Karma' benar-benar terjadi. &lt;/span&gt;&lt;span style="FONT-STYLE: italic;font-family:trebuchet ms;" &gt;What comes around, goes around.&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt; Hidup umpama roda. Saya bukan mendendami. Tidak saya berniat untuk membalas atas segala 'jasa' yang diberi. Tidak perlu menyesal, tidak perlu memohon maaf. Mungkin zahir ini merelakan, tetapi batin yang tersiksa belum tentu dapat melupakan segala derita.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="FONT-WEIGHT: bold; COLOR: rgb(204,102,204)" align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Harapan masih harapan. Saya berharap agar mereka semua bangun. Saya berharap agar mentari muncul setelah hujan mencurah dalam hati ini. Saya mengharap munculnya pelangi.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="FONT-WEIGHT: bold; COLOR: rgb(204,102,204)" align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Kedatangan Tahun Hijrah 1430. Munculnya 2009. Azam baru ditanam dalam minda. Saya sudah senaraikan pelbagai. Sokongan kawan-kawan amat diperlukan. Saya menyokong apa jua yang anda semua azami. Sama-sama kita menyokong. Walaupun dunia dikhabarkan akan mengalami keperitan ekonomi yang lebih teruk, harap-harap poket kita tidak terik. Dan saya berharap impian sahabat baik saya untuk membuat&lt;/span&gt;&lt;span style="FONT-STYLE: italic;font-family:trebuchet ms;" &gt; tour &lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;di Eropah bakal menjadi kenyataan. Dengar khabarnya, Jim Brickman sudah merisik.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;span style="FONT-WEIGHT: bold"&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;p&gt;&lt;span style="FONT-WEIGHT: bold;font-family:trebuchet ms;color:#cc66cc;"  &gt;Seorang insan menasihati saya "Life is too short to wake up with regrets. Believe everything happens for a reason. If you get a second chance, grab it with both hands. If it changes your life, let it. Nobody said life would be easy, they just promised it would be worth it"&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;color:#cc66cc;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="FONT-WEIGHT: bold"&gt;&lt;/p&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;color:#cc66cc;"&gt;&lt;strong&gt;Selamat Tahun Baru.&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;color:#cc66cc;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="FONT-WEIGHT: bold"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="FONT-WEIGHT: bold"&gt;&lt;div style="TEXT-ALIGN: justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;color:#cc66cc;"&gt;p/s ketika ini, penulis berada di Ipoh dengan ahli keluarga bersempena perjumpaan Maa&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;span style="color:#cc66cc;"&gt;&lt;span style="FONT-WEIGHT: bold"&gt;l Hijrah 1430.&lt;/span&gt;&lt;span style="COLOR: rgb(204,102,204)"&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="FONT-WEIGHT: bold"&gt;Mendengar Matahariku dan Cinta Ini Membunuhku. Mengharap terjadinya keajaiban. Mungkin sayang ini terlalu tebal .Bodohkah saya? &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="TEXT-ALIGN: justify"&gt;&lt;span style="FONT-WEIGHT: bold"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/2512273637773857236-2027542300326874681?l=adiksyam.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://adiksyam.blogspot.com/feeds/2027542300326874681/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=2512273637773857236&amp;postID=2027542300326874681' title='2 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2512273637773857236/posts/default/2027542300326874681'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2512273637773857236/posts/default/2027542300326874681'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://adiksyam.blogspot.com/2008/12/memori-2008.html' title='Luluh........'/><author><name>Warna-warna</name><uri>http://www.blogger.com/profile/16548395385383170464</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_n0aKUZN7P4Q/SUsRtEA4BxI/AAAAAAAAADY/7xANKHRTqFQ/S220/Picture+062.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_n0aKUZN7P4Q/SVUX_2i3nBI/AAAAAAAAAEI/xrzuGqV-s20/s72-c/Mike+Sol_Storm+Of+Sadness+.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-2512273637773857236.post-5483356295073773248</id><published>2008-12-24T03:45:00.000-08:00</published><updated>2008-12-24T03:59:09.105-08:00</updated><title type='text'>Just Walk Away</title><content type='html'>I know I never loved this way before&lt;br /&gt;And no one else has loved me more&lt;br /&gt;With you I've laughed and cried&lt;br /&gt;I have lived and died&lt;br /&gt;What I wouldn't do just to be with you&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I know I must forget you and go on&lt;br /&gt;I can't hold back my tears too long&lt;br /&gt;Though life won't be the same&lt;br /&gt;I've got to take the blame&lt;br /&gt;And find the strenght I need to let you go&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Just walk away&lt;br /&gt;Just say goodbye&lt;br /&gt;Don't turn around now you may see me cry&lt;br /&gt;I mustn't fall apart&lt;br /&gt;Or show my broken heart&lt;br /&gt;Or the love I feel for you&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;So walk away&lt;br /&gt;And close the door&lt;br /&gt;And let my life be as it was before&lt;br /&gt;And I'll never never know&lt;br /&gt;Just how I let you go&lt;br /&gt;But there's nothing left to say&lt;br /&gt;Just walk away&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;There'll never be a moment I'll regret&lt;br /&gt;I've loved you since the day we met&lt;br /&gt;For all the love you gave&lt;br /&gt;And all the love we made&lt;br /&gt;I know I've got to find the strenght to say&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Just walk away&lt;br /&gt;Just say goodbye&lt;br /&gt;Don't turn around now you may see me cry&lt;br /&gt;I mustn't fall apart&lt;br /&gt;Or show my broken heart&lt;br /&gt;Or the love I feel for you&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;So walk away&lt;br /&gt;And close the door&lt;br /&gt;And let my life be as it was before&lt;br /&gt;And I'll never never know&lt;br /&gt;Just how I let you go&lt;br /&gt;But there's nothing left to say&lt;br /&gt;Just walk away&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/2512273637773857236-5483356295073773248?l=adiksyam.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://adiksyam.blogspot.com/feeds/5483356295073773248/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=2512273637773857236&amp;postID=5483356295073773248' title='2 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2512273637773857236/posts/default/5483356295073773248'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2512273637773857236/posts/default/5483356295073773248'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://adiksyam.blogspot.com/2008/12/just-walk-away.html' title='Just Walk Away'/><author><name>Warna-warna</name><uri>http://www.blogger.com/profile/16548395385383170464</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_n0aKUZN7P4Q/SUsRtEA4BxI/AAAAAAAAADY/7xANKHRTqFQ/S220/Picture+062.jpg'/></author><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-2512273637773857236.post-7944203069688022094</id><published>2008-12-20T08:09:00.000-08:00</published><updated>2008-12-20T09:12:56.596-08:00</updated><title type='text'>Hilang</title><content type='html'>&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_n0aKUZN7P4Q/SU0mw3VpToI/AAAAAAAAADw/g-_pxpQj1J8/s1600-h/CRESTFALLEN.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5281920558905773698" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 104px; CURSOR: hand; HEIGHT: 102px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_n0aKUZN7P4Q/SU0mw3VpToI/AAAAAAAAADw/g-_pxpQj1J8/s320/CRESTFALLEN.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="color:#cc33cc;"&gt;&lt;strong&gt;Sudah beberapa kali saya cuba untuk menulis. Selama beberapa kali juga saya terpaksa melupakan niat itu. Kadang-kadang bila hendak menulis, kita perlukan suatu semangat dan perasaan yang &lt;em&gt;excited&lt;/em&gt; untuk berkongsi tentang pengalaman dan perasaan kita. Tetapi, ia tiba-tiba hilang.&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="color:#cc33cc;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="color:#cc33cc;"&gt;&lt;strong&gt;Siapa yang tidak pernah merasa kehilangan? Semua orang pernah, tetapi samada orang itu ingat atau tidak. Pertama kali saya merasa kehilangan, ialah ketika saya berumur 14 tahun. Terasa jiwa saya direntap-rentap. Saya menangis untuk beberapa hari. Adik yang saya jaga ketika dia dilahirkan pergi buat selamanya ketika umur dia baru menjengah 3 tahun. Hajar merupakan anak bongsu. Setiap kami menyayangi puteri ini seperti menatang minyak yang penuh. &lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="color:#cc33cc;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="color:#cc33cc;"&gt;&lt;strong&gt;Abah? Dia telah meninggalkan kami 4 tahun yang lalu. Perginya saya deritai sehingga kini. Saya anak abah. Sejak kecil, jika abah kena &lt;em&gt;out-station&lt;/em&gt;, pasti saya akan demam. Saya hanya mahu abah yang menjaga saya. Segalanya saya mesti bersama abah. Setiap minggu, ketika hayatnya, dia selalu telefon saya. Tapi, keegoaan seorang abah, baru bercakap dalam 5 minit, dia paksa emak pula bercakap dengan saya. Kalau saya hendak balik kampung, pasti dia akan telefon saya setiap setengah jam. Setiap kali raya, saya seorang yang akan mengikuti dia sembahyang raya bersama-sama. Adik beradik lain akan pergi sendiri. Masa dulu, bila hendak balik kampung untuk beraya, dia akan memandu seorangan ambil saya di sini semata-mata untuk pastikan saya berpeluang beraya bersama keluarga. Bila sampai masa kembali ke Kuala Lumpur, saya dihantar semula. Pernah dia mengambil gambar saya yang disimpan dalam dompet tanpa saya sedari untuk simpanan beliau sendiri. Keakraban kami sering disalah-ertikan oleh abang sulung saya, Sham. Dia selalu kata abah sayang saya seorang saja.&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="color:#cc33cc;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="color:#cc33cc;"&gt;&lt;strong&gt;Sham, juga telah tiada. Setahun lalu dia pergi. Sekali lagi saya sekeluarga merasa kehilangan. Anak sulung yang menjadi harapan buat keluarga pergi ketika umur yang masih saya kira amat muda. Banyak pengorbanan yang dibuatnya. Seorang yang pendiam tetapi &lt;em&gt;a bit rebellious&lt;/em&gt;. Penyakit darah tinggi yang dihidapinya menjurus kepada kegagalan buat pinggang. Ketika itu, saya lihat begitu dia menderita. Saya merasakan begitu tersiksa melihatnya. Berat mata memandang, berat lagi bahu memikul.&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="color:#cc33cc;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="color:#cc33cc;"&gt;&lt;strong&gt;Kini, semua telah tiada. Tiada lagi adik yang dahulunya setia menanti saya pulang dari sekolah di depan pintu. Tiada lagi adik yang begitu berselera makan apabila saya menyuapkannya. Tiada lagi adik yang lena tidur dalam dakapan saya. &lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="color:#cc33cc;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="color:#cc33cc;"&gt;&lt;strong&gt;Tiada lagi abah yang selalu menghubungi saya tanpa kira masa, tanpa kira hari. Tiada lagi abah yang akan menyelongkar beg saya diam-diam ketika saya tidur. Tiada lagi abah yang akan menarik hidung saya jika saya malas bangun pagi. Tiada lagi abah yang menjadi peneman saya ketika meronda-ronda di kampung. Tiada lagi abah yang akan sentiasa menjadi kawan saya. &lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="color:#cc33cc;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="color:#cc33cc;"&gt;&lt;strong&gt;Tiada lagi abang yang ketika kecil, kalau kami bergaduh, mukanya pasti saya cakar. Tiada lagi abang yang ketika kecil, saya pasti menyorokkan basikalnya agar dia tidak dapat merayau keluar. Tiada lagi abang yang menjadi teman saya berbelanja di Masjid India ketika musim raya. Tiada lagi abang yang sentiasa menegur saya jika-jika saya lupa akan tanggungjawab sebagai anak.&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="color:#cc33cc;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="color:#cc33cc;"&gt;&lt;strong&gt;Ketika semua sudah tiada, barulah saya rasa amat kehilangan. Saya menyesal, ketika hayat mereka masih ada, saya tidak pernah menyatakan yang saya sayang mereka. Kebanyakan hanya berani menyebut "Mak, saya sayang emak". &lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="color:#cc33cc;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="color:#cc33cc;"&gt;&lt;strong&gt;Kenapa saya tidak pernah hargai mereka ketika hayat masih ada? Kenapa saya tidak pernah ambil kisah? Kenapa saya abaikan semua? Kenapa sudah tiada, baru nak disesali? Baru nak menangis? Kenapa susah untuk menghargai?&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc33cc;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc33cc;"&gt;Kepada yang masih lagi mempunyai yang tersayang, jangan diabaikan. Masih belum terlewat untuk &lt;em&gt;do the right things&lt;/em&gt;. Jangan menyesal dikemudian hari.&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="color:#cc33cc;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="color:#cc33cc;"&gt;&lt;strong&gt;Dan kini, saya merasakan kehilangan...sekali lagi....&lt;em&gt;and it's gonna take sometime to recover&lt;/em&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;p align="center"&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_n0aKUZN7P4Q/SU0nCU0cXwI/AAAAAAAAAD4/jQhpt7YsJ-U/s1600-h/cry.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5281920858877353730" style="WIDTH: 109px; CURSOR: hand; HEIGHT: 140px" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_n0aKUZN7P4Q/SU0nCU0cXwI/AAAAAAAAAD4/jQhpt7YsJ-U/s320/cry.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/2512273637773857236-7944203069688022094?l=adiksyam.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://adiksyam.blogspot.com/feeds/7944203069688022094/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=2512273637773857236&amp;postID=7944203069688022094' title='8 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2512273637773857236/posts/default/7944203069688022094'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2512273637773857236/posts/default/7944203069688022094'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://adiksyam.blogspot.com/2008/12/hilang.html' title='Hilang'/><author><name>Warna-warna</name><uri>http://www.blogger.com/profile/16548395385383170464</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_n0aKUZN7P4Q/SUsRtEA4BxI/AAAAAAAAADY/7xANKHRTqFQ/S220/Picture+062.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_n0aKUZN7P4Q/SU0mw3VpToI/AAAAAAAAADw/g-_pxpQj1J8/s72-c/CRESTFALLEN.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>8</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-2512273637773857236.post-3135768544665280637</id><published>2008-12-17T11:43:00.001-08:00</published><updated>2008-12-18T19:06:25.744-08:00</updated><title type='text'>Matahari??</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;color:#ff99ff;"&gt;Pagi tadi saya bersemangat untuk mula bekerja. Setiba di pejabat, nyata saya masih memerlukan rawatan susulan. Nasihat doktor perlu dipatuhi. Saya perlu datang sekali lagi pada Jumaat ini setelah menyarankan saya berehat untuk 2 hari lagi.&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;/div&gt;&lt;p align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;color:#ff99ff;"&gt;Izwan hubungi saya. Dia dan Kak Mas menjemput saya untuk hadiri Majlis Anugerah Libur 2008 di Hotel Concorde, Kuala Lumpur. Jemputan yang saya perlu hadiri. Kebosanan dan kesunyian saya perlu diubati. Lagipun, majlis berlansung pada waktu malam. Bilik hotel disediakan. &lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;color:#ff99ff;"&gt;Tepat jam 5.00 petang, Izwan sudah berada di bawah. Seperti biasa, kami berdua akan membawa sarat bagasi walaupun masing-masing tidak bercadang untuk &lt;em&gt;over-night&lt;/em&gt; di hotel. Setiba di hotel, sempat saya melelapkan mata. Otak saya agak keletihan.&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;/div&gt;&lt;p align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;color:#ff99ff;"&gt;Tepat 8.00 malam, kami berdua sudah bersedia. Majlis anjuran Kumpulan Karangkraf ini khabarnya bakal dihadiri oleh Menteri Pelancongan, Datuk Azalina. Saya dan Izwan hadir atas jemputan &lt;em&gt;event company&lt;/em&gt; - Izwan miliki syarikat tersebut khabarnya. Izwan tidak akan menyanyi. Kami semua semeja dengan barisan artis-artis yang dijemput oleh penganjur, antaranya Jac, Aizat (dia marah saya gelar dia Budak Gegar), Akma AF, Aidil AF dan beberapa artis veteran termasuk Salwa Abdul Rahman dan Ayati Tasrip. Bila semua berkumpul, biasanya meja ini pasti menjadi meriah dengan hilai-tawa. &lt;em&gt;Happening&lt;/em&gt; juga.&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;/div&gt;&lt;p align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;color:#ff99ff;"&gt;Majlis berjalan lancar walaupun Datuk Azalina tidak muncul - diwakili oleh Setiausaha Kementerian. Sesudah majlis, saya pulang ke bilik. Semua orang-orang penting dari &lt;em&gt;event company&lt;/em&gt; datang ke bilik untuk&lt;em&gt; post-moterm&lt;/em&gt;. Riuh. Masing-masing memberitahu apa yang tak kena dengan majlis. Pening kepala saya. Hendak tak hendak, terpaksa juga campur bicara dalam perbincangan ini - jadi 'Mat Sibuk'. Mungkin ini ubat sunyi saya. &lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;color:#ff99ff;"&gt;Sehabis itu, bersambung di &lt;em&gt;coffee house&lt;/em&gt;. Di sudut Melting Pot - nama &lt;em&gt;coffee house&lt;/em&gt;, kumpulan 'Batak Bank' menghiburkan pengunjung. Nama yang agak kelakar. Tetapi, kumpulan dari Indonesia ini saya akui amat berbakat dan menghiburkan. Pinta saja apa lagu, pasti dipenuhi permintaan anda. Kami semua menyanyi beramai-ramai menghiburkan hati tanpa disedari jam sudah menginjak ke 1.30 pagi. &lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;/div&gt;&lt;p align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;color:#ff99ff;"&gt;Ketika kaki melangkah keluar dari Melting Pot, Batak Band menyanyikan lagu Matahariku....&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;color:#ff99ff;"&gt;Kegirangan saya terhenti di situ.......saya harus pulang segera. &lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;color:#ff99ff;"&gt;Saya mahu tidur...cukup!&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="font-family:times new roman;font-size:130%;color:#ff99ff;"&gt;&lt;strong&gt;Matahariku&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;span style="font-family:times new roman;font-size:130%;color:#ff99ff;"&gt;&lt;em&gt;&lt;strong&gt;Tertutup sudah pintu, pintu hatiku &lt;/strong&gt;&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;span style="font-family:times new roman;font-size:130%;color:#ff99ff;"&gt;&lt;em&gt;&lt;strong&gt;Yang pernah dibuka waktu hanya untukmu &lt;/strong&gt;&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;span style="font-family:times new roman;font-size:130%;color:#ff99ff;"&gt;&lt;em&gt;&lt;strong&gt;Kini kau pergi dari hidupku &lt;/strong&gt;&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;span style="font-family:times new roman;font-size:130%;color:#ff99ff;"&gt;&lt;em&gt;&lt;strong&gt;Kuharus relakanmu walau aku tak mau &lt;/strong&gt;&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;span style="font-family:times new roman;font-size:130%;color:#ff99ff;"&gt;&lt;em&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;span style="font-family:times new roman;font-size:130%;color:#ff99ff;"&gt;&lt;em&gt;&lt;strong&gt;Berjuta warna pelangi di dalam hati&lt;/strong&gt;&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;span style="font-family:times new roman;font-size:130%;color:#ff99ff;"&gt;&lt;em&gt;&lt;strong&gt;Sejenak luluh bergeming menjauh pergi&lt;/strong&gt;&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;span style="font-family:times new roman;font-size:130%;color:#ff99ff;"&gt;&lt;em&gt;&lt;strong&gt;Tak ada lagi cahaya suci&lt;/strong&gt;&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;span style="font-family:times new roman;font-size:130%;color:#ff99ff;"&gt;&lt;em&gt;&lt;strong&gt;Semua nada beranjak aku terdiam sepi&lt;/strong&gt;&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;span style="font-family:times new roman;font-size:130%;color:#ff99ff;"&gt;&lt;em&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;span style="font-family:times new roman;font-size:130%;color:#ff99ff;"&gt;&lt;em&gt;&lt;strong&gt;Dengarlah matahariku, &lt;/strong&gt;&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:times new roman;font-size:130%;color:#ff99ff;"&gt;&lt;em&gt;&lt;strong&gt;Suara tangisanku &lt;/strong&gt;&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;span style="font-family:times new roman;font-size:130%;color:#ff99ff;"&gt;&lt;em&gt;&lt;strong&gt;Kubersedih karna panah cinta menusuk jantungku &lt;/strong&gt;&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;span style="font-family:times new roman;font-size:130%;color:#ff99ff;"&gt;&lt;em&gt;&lt;strong&gt;Ucapkan matahariku puisi tentang hidupku &lt;/strong&gt;&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;span style="font-family:times new roman;font-size:130%;color:#ffccff;"&gt;&lt;em&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="color:#ff99ff;"&gt;Tentangku yang tak mampu menaklukkan waktu&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;span style="font-family:times new roman;font-size:130%;color:#ffccff;"&gt;&lt;em&gt;&lt;strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;p align="center"&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_n0aKUZN7P4Q/SUlhtXfunnI/AAAAAAAAACo/7uFcipuV3p4/s1600-h/matahari.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5280859470097718898" style="WIDTH: 137px; CURSOR: hand; HEIGHT: 122px" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_n0aKUZN7P4Q/SUlhtXfunnI/AAAAAAAAACo/7uFcipuV3p4/s320/matahari.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/2512273637773857236-3135768544665280637?l=adiksyam.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://adiksyam.blogspot.com/feeds/3135768544665280637/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=2512273637773857236&amp;postID=3135768544665280637' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2512273637773857236/posts/default/3135768544665280637'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2512273637773857236/posts/default/3135768544665280637'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://adiksyam.blogspot.com/2008/12/matahari.html' title='Matahari??'/><author><name>Warna-warna</name><uri>http://www.blogger.com/profile/16548395385383170464</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_n0aKUZN7P4Q/SUsRtEA4BxI/AAAAAAAAADY/7xANKHRTqFQ/S220/Picture+062.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_n0aKUZN7P4Q/SUlhtXfunnI/AAAAAAAAACo/7uFcipuV3p4/s72-c/matahari.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-2512273637773857236.post-2256229029677548187</id><published>2008-12-16T02:14:00.000-08:00</published><updated>2008-12-17T12:46:00.694-08:00</updated><title type='text'>Pelangi itu cantik.</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Ini kisah mengenai seorang sahabat lama saya. Addy (bukan nama sebenar), bekas graduan IPTA sudah hampir setahun hidup berumah-tangga. Ikatan bersama Azura (juga bukan nama sebenar) atas dasar cinta dilansungkan dalam majlis yang serba sederhana. Azura pada dasarnya agak berusia sedikit dari Addy.&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Tetapi, bahtera yang dilayari tidak kekal. Sangka panas sampai ke petang rupanya hujan di tengahari. Begitu singkat tali ikatan mereka. Addy berusaha untuk menyelamatkan ikatan perkahwinan itu, tetapi segalanya tidak berjaya. Pernah sekali sewaktu kami berdua menghirup kesegaran kopi di Dome, tiba-tiba dia terpaksa bergegas pulang kerana Azura dikatakan tidak sihat dan dia merasakan Azura memerlukannya. Begitu prihatin dan sayang Addy pada Azura. Tetapi, ia tidak dapat mengubah apa yang terjadi. Mereka masih tidak dapat bersama.&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Semua itu berlaku kira-kira 3 bulan yang lalu. Awal jam 3.00 pagi tadi, Addy menghubungi saya. Mujur saya masih terjaga setelah bersembang dengan seorang kawan di telefon sebelum itu. Addy masih lagi terluka. Addy masih lagi kecewa. &lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Apa yang saya dapat lakukan? Semua telah terjadi. &lt;em&gt;Damage already been done&lt;/em&gt;. Saya cuma boleh memberi semangat kepada Addy agar tabah dan teruskan kehidupan. Untuk berpatah balik sesuatu yang &lt;em&gt;impossible&lt;/em&gt;. Kenapa perlu mengingati kepada mereka yang tidak pernah menghargai. Kenapa perlu menangis untuk yang tidak lagi menyayangi (lelaki juga menangis ye). Segala yang terjadi ada hikmahnya. Saya berharap agar Addy bersabar dan pasrah atas segalanya. Ambil iktibar. Anggap segala yang terjadi menjadi suatu pengajaran yang amat bermakna untuk dia. Mungkin selepas ini, Addy akan ketemu yang paling berharga. &lt;em&gt;If she is not meant for you, she will never be.&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Berkongsi cerita mengenai seorang pensyarah universiti yang menjadi mangsa kanser, saya kagum dengan semangat yang ada pada beliau. Sehingga ke saat-saat akhir, pensyarah tersebut tidak pernah menyesal malah menangisi atas takdir yang terjadi kepada beliau. Beliau hidup seperti biasa, walau kadangkala pergerakan beliau terbatas. Semangat untuk hidup begitu kuat dalam diri beliau.Semangat ini yang saya lihat perlu ada pada semua. Kenapa perlu bersedih? &lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Kadangkala kita menangis dan menyalahi Tuhan (tanpa kita sedari). Pernah ibu saya berkongsi pendapat dengan saya &lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;"&gt;"Kadangkala kita marah ketika hujan dan ribut melanda. Tetapi sesudah itu, Tuhan memberikan kita pelangi. Bukankah pelangi itu cantik?"&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_n0aKUZN7P4Q/SUeFYNZ_SxI/AAAAAAAAACg/J1tFGPXqi0g/s1600-h/briteny.jpg"&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;p align="center"&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_n0aKUZN7P4Q/SUlksGHYVhI/AAAAAAAAACw/aFeuzTr4XLk/s1600-h/raibow.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5280862746787206674" style="WIDTH: 128px; CURSOR: hand; HEIGHT: 85px" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_n0aKUZN7P4Q/SUlksGHYVhI/AAAAAAAAACw/aFeuzTr4XLk/s320/raibow.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/2512273637773857236-2256229029677548187?l=adiksyam.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://adiksyam.blogspot.com/feeds/2256229029677548187/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=2512273637773857236&amp;postID=2256229029677548187' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2512273637773857236/posts/default/2256229029677548187'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2512273637773857236/posts/default/2256229029677548187'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://adiksyam.blogspot.com/2008/12/pelangi-itu-cantik.html' title='Pelangi itu cantik.'/><author><name>Warna-warna</name><uri>http://www.blogger.com/profile/16548395385383170464</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_n0aKUZN7P4Q/SUsRtEA4BxI/AAAAAAAAADY/7xANKHRTqFQ/S220/Picture+062.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_n0aKUZN7P4Q/SUlksGHYVhI/AAAAAAAAACw/aFeuzTr4XLk/s72-c/raibow.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-2512273637773857236.post-6112029670254681808</id><published>2008-12-15T07:48:00.000-08:00</published><updated>2008-12-15T08:28:49.953-08:00</updated><title type='text'>Antara Kak Rod, Farah dan Aiman...</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;color:#6600cc;"&gt;&lt;strong&gt;Seawal pagi sudah menjejakkan kaki di tengah kotaraya. Temujanji dengan doktor terpaksa dipenuhi. Agak malas saya berjalan, tetapi terpaksa. Kalau diturutkan hati, mahu saja terus tidur kerana semalam agak sukar mata dilelapkan.&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;color:#6600cc;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;color:#6600cc;"&gt;Dan, lagi 2 hari saya perlu berehat atas saranan doktor. Sebelum itu, sempat saya hubungi kakak kesayangan. Bila kali terakhir kami berjumpa? &lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;color:#6600cc;"&gt;Setelah berjumpa untuk sarapan di celah-celah lorong terletak di Lebuh Ampang, kami mula bercerita. Ini bukan cerita kosong ye. Saya seperti biasa, pakar dalam mengorek segala cerita. Tapi seperti yang dijanji, kakak, &lt;em&gt;it will always be off the record&lt;/em&gt;.&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;color:#6600cc;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;color:#6600cc;"&gt;&lt;strong&gt;Meneruskan perjalanan, saya ke Sungei Wang Plaza. Atas saranan Feroz, saya mencari kedai &lt;em&gt;optometry.&lt;/em&gt; Cermin mata baru perlu dibuat. &lt;em&gt;And there goes my&lt;/em&gt; RM400.00 - harga selepas diskaun.&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;color:#6600cc;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;color:#6600cc;"&gt;&lt;strong&gt;Sementara itu, Farah dan Kak Ngah mengumumkan perjumpaan besok di Pelita Ampang. Jam 9.30 malam wajib hadirkan diri. Kebiaasaan, pukul 10.30 malam, baru masing-masing akan tunjuk batang hidung. Saya sudah masak dengan perangai 'adik-beradik'.&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;color:#6600cc;"&gt;&lt;span style="font-family:Georgia;color:#000000;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;color:#6600cc;"&gt;&lt;strong&gt;Farah mengadu nasib. Biasalah, orang 'darah manis' ni selalu darah gemuruh. Saya setuju. Ini keputusan yang paling penting dalam hidup dia. Saya mengharapkan yang terbaik untuk adik saya seorang ni. Jika tiada keyakinan, buat apa nak diteruskan. Masih belum terlewat. Kalau Julia Roberts boleh dalam 'Runaway Bride', masakan awak tidak boleh. Betul tak Farah?&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;color:#6600cc;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;color:#6600cc;"&gt;&lt;strong&gt;Sementara itu, Aiman sebenarnya masih bermurung. Berulang kali saya mengatakan. Kalau anda tidak dihargai, buat apa masih mengharap. Buat apa menunggu. Jangan jadi bodoh kawan....&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;color:#6600cc;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;color:#6600cc;"&gt;&lt;strong&gt;"Apa &lt;em&gt;you &lt;/em&gt;akan buat kalau &lt;em&gt;you &lt;/em&gt;berada di dalam situasi &lt;em&gt;I&lt;/em&gt;?"&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;color:#6600cc;"&gt;&lt;strong&gt;"&lt;em&gt;Of course I will take myself away&lt;/em&gt;" tegas saya&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;color:#6600cc;"&gt;&lt;strong&gt;"&lt;em&gt;Now look whose talking? As if you never experienced this.&lt;/em&gt; And &lt;em&gt;I &lt;/em&gt;tahu, &lt;em&gt;you&lt;/em&gt; pun sama, tetap buta macam &lt;em&gt;I&lt;/em&gt;" terkedu saya.&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;color:#6600cc;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;color:#6600cc;"&gt;&lt;strong&gt;Betul kah? saya mula terfikir...hmmm..&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_n0aKUZN7P4Q/SUaAQ9qJDZI/AAAAAAAAACY/MS-xtiwEoyg/s1600-h/Cello.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5280048642056064402" style="WIDTH: 320px; CURSOR: hand; HEIGHT: 240px" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_n0aKUZN7P4Q/SUaAQ9qJDZI/AAAAAAAAACY/MS-xtiwEoyg/s320/Cello.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;font-size:85%;"&gt;Bolehkan kami seperti dahulu? Masing-masing sudah bawa haluan sendiri.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/2512273637773857236-6112029670254681808?l=adiksyam.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://adiksyam.blogspot.com/feeds/6112029670254681808/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=2512273637773857236&amp;postID=6112029670254681808' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2512273637773857236/posts/default/6112029670254681808'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2512273637773857236/posts/default/6112029670254681808'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://adiksyam.blogspot.com/2008/12/antara-kak-rod-farah-dan-aiman.html' title='Antara Kak Rod, Farah dan Aiman...'/><author><name>Warna-warna</name><uri>http://www.blogger.com/profile/16548395385383170464</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_n0aKUZN7P4Q/SUsRtEA4BxI/AAAAAAAAADY/7xANKHRTqFQ/S220/Picture+062.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/_n0aKUZN7P4Q/SUaAQ9qJDZI/AAAAAAAAACY/MS-xtiwEoyg/s72-c/Cello.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-2512273637773857236.post-3224784305585479091</id><published>2008-12-14T06:35:00.000-08:00</published><updated>2008-12-14T07:32:19.873-08:00</updated><title type='text'>Kahwin??</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;color:#ff9966;"&gt;Semalaman, mata sukar dilelapkan. Macam-macam perkara saya fikirkan. Macam-macam perkara saya impikan. Entah berapa gelas air saya minum kerana tekak terasa kering. Entah berapa batang rokok saya hisap kerana fikiran bercelaru. Sebenarnya saya risau. Risau akan mata yang tak sihat-sihat. Risau akan bebanan kerja yang akan saya hadapi apabila saya melapor balik nanti. Walau apa pun, saya lebih rela pulang bekerja dari terperap di rumah tanpa berbuat apa-apa. Bosan. &lt;em&gt;And this loneliness is killing me&lt;/em&gt;.&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;color:#ff9966;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;color:#ff9966;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;color:#ff9966;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;color:#ff9966;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;color:#ff9966;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;color:#ff9966;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;color:#ff9966;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;color:#ff9966;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;color:#ff9966;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;color:#ff9966;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;color:#ff9966;"&gt;Bila bahagia mulai menyentuh&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;color:#ff9966;"&gt;Seakan ku bisa hidup lebih lama&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;color:#ff9966;"&gt;Namun harus kutinggalkan cinta&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;color:#ff9966;"&gt;Ketika ku bersujud&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;p align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;color:#ff9966;"&gt;Berbekalkan sekotak rokok, sebotol air dan &lt;em&gt;potato chips&lt;/em&gt;, saya duduk di depan TV. Saya mencapai DVD 'Sex and The City'. Ini bukan kali pertama saya menonton filem ini. Saya menjadi peminat setia siri ini sejak episod pertama lagi. Dari episod 1 hingga ke 6, saya tidak pernah melepaskan peluang untuk khayal dengan ideologi barat ini. Mungkin saya sukakan watak-watak dalam siri ini. Siapa yang tidak kenal dengan Carrie, Samantha, Miranda dan Charlotte. Watak-watak yang saya kira dekat dengan hidup saya. Secara amnya, mengisahkan hidup sekumpulan sahabat di awal 30an yang hidup di kota metropolitan mencari arah hidup. Kehidupan sahabat setia yang begitu utuh lagi teguh tali persahabatan mereka hingga menjengah umur 40an. Adakah masih wujud golongan sebegitu? &lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;color:#ff9966;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;color:#ff9966;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;color:#ff9966;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;color:#ff9966;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;span style="color:#ff9966;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;span style="color:#ff9966;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;span style="color:#ff9966;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;span style="color:#ff9966;"&gt;Pengakhiran cerita, saya labuhkan diri di atas katil saya yang saya rasakan paling empuk dari mana-mana katil pun. Saya biasa tinggal di hotel-hotel sekitar Malaysia. Benar kata mereka, &lt;em&gt;there is nothing like home. &lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;em&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;color:#ff9966;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/em&gt;&lt;/div&gt;&lt;p align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;color:#ff9966;"&gt;Kesiangan, saya hanya duduk di dalam bilik. Satu hari, hanya berbekalkan roti dan mentega kacang. Oh, tidak dilupakan coklat panas kegemaran. Saya berazam untuk mengurangkan kopi. Pernah suatu ketika, saya seperti Moon, agak &lt;em&gt;addicted with caffein&lt;/em&gt;.&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;color:#ff9966;"&gt;Petang itu, Aiman Lee menghubungi. Risau saya dengan perkembangan terbarunya. Alhamdulillah, dia bertambah kuat. Setelah drama yang berlaku hari ini, dia mendapat segala kekuatan untuk meneruskan hidup. Awak bukan menjadi mangsa Aiman. Awak anggap semua terjadi merupakan fasa hidup awak. Saya yakin, yang terbaik bakal mendatang. &lt;em&gt;Things happen for a reason. And believe in karma.&lt;/em&gt; Tetapi Aiman, kenapa perlu melihat keburukan di depan mata untuk benar-benar membenci? Salahkan Aiman yang selama ini begitu optimistik? &lt;em&gt;I'm sorry that you have met a wrong person.&lt;/em&gt; Bukan salah awak sebenarnya. Kalau kita tahu bala yang bakal melanda, tentu kita sudah elakkan diri sebelum ianya terjadi. Hidup kita memang suatu perjudian. &lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;color:#ff9966;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;p align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;color:#ff9966;"&gt;Panggilan dari Farah begitu menggembirakan. Tak sabar rasanya untuk berkumpul 'adik-beradik' bulan hadapan. Dua orang 'adik-beradik' kami akan berkahwin. Kami semua dijangka berkampung di Pahang. Tapi Farah, &lt;em&gt;things were not like before&lt;/em&gt;. Saya mengharapkan kemeriahan akan terjadi seperti sebelumnya. Saya akui, saya rindukan semua itu. Hakikatnya, masing-masing sudah dewasa dan masing-masing punya hala tuju hidup sendiri. &lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="color:#ff9966;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;color:#ff9966;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;color:#ff9966;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;span style="color:#ff9966;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;span style="color:#ff9966;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;span style="color:#ff9966;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;span style="color:#ff9966;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;span style="color:#ff9966;"&gt;Dan Farah, jika saya hadirkan diri, janganlah minta hadiah, sebab kehadiran saya merupakan hadiah yang paling bermakna. Kalau saya kahwin, awak pastikan membeli hadiah yang paling berharga sebab ia akan diabadikan sebagai benda 8 perkara ajaib dunia...&lt;em&gt; and this message goes to every friends of mine.&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_n0aKUZN7P4Q/SUUj4iC20PI/AAAAAAAAACQ/DlurD-2-Pjo/s1600-h/DSC03253.JPG"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5279665592280207602" style="WIDTH: 240px; CURSOR: hand; HEIGHT: 320px" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_n0aKUZN7P4Q/SUUj4iC20PI/AAAAAAAAACQ/DlurD-2-Pjo/s320/DSC03253.JPG" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/2512273637773857236-3224784305585479091?l=adiksyam.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://adiksyam.blogspot.com/feeds/3224784305585479091/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=2512273637773857236&amp;postID=3224784305585479091' title='1 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2512273637773857236/posts/default/3224784305585479091'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2512273637773857236/posts/default/3224784305585479091'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://adiksyam.blogspot.com/2008/12/kahwin.html' title='Kahwin??'/><author><name>Warna-warna</name><uri>http://www.blogger.com/profile/16548395385383170464</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_n0aKUZN7P4Q/SUsRtEA4BxI/AAAAAAAAADY/7xANKHRTqFQ/S220/Picture+062.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_n0aKUZN7P4Q/SUUj4iC20PI/AAAAAAAAACQ/DlurD-2-Pjo/s72-c/DSC03253.JPG' height='72' width='72'/><thr:total>1</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-2512273637773857236.post-7519600222126533023</id><published>2008-12-13T04:47:00.000-08:00</published><updated>2008-12-13T05:36:32.818-08:00</updated><title type='text'>23 or 33?</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;color:#993399;"&gt;&lt;strong&gt;Masih lagi terbaring. Saya rasa seakan seperti dikuarantin di hospital. Tidak boleh keluar seperti selalu. Hari ini sahaja, saya terpaksa melepaskan banyak peluang. Hari ini merupakan &lt;em&gt;Annual Dinner&lt;/em&gt; untuk divisyen saya. Hari ini juga saya sepatutnya berada di Awana Kijal untuk majlis resepsi perkahwinan kakak kawan saya, di mana seluruh sahabat-sahabat lama berkumpul. Hari ini juga saya diajak keluar oleh Zarina. Hendak &lt;em&gt;shopping&lt;/em&gt; kat Ikea katanya.&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;p align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;color:#993399;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;em&gt;"Sorry Zarin, I'm still on bed. This conjuctivitis is really killing me. I don't feel at ease at all!!!" &lt;/em&gt;adu saya&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt; &lt;/p&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;color:#993399;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;color:#993399;"&gt;&lt;strong&gt;"Siapa yang kau intai hah!!?" gurau Zarin.&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;p align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;color:#993399;"&gt;&lt;strong&gt;"Bodohlah dia ni. Kalau saya mengintai orang, mata saya tumbuh ketumbit. Bukan merah!!" sergah saya.&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt; &lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;color:#993399;"&gt;&lt;strong&gt;Hilaian tawa Zarin menyebabkan saya lupa akan sakit ini. Bila sakit-sakit macam ini, kadang-kadang terasa juga &lt;em&gt;paranoid&lt;/em&gt;nya. Macam-macam kami bualkan. Bukan selalu kami berhubung. Maklumlah, &lt;em&gt;Purchasing Manager&lt;/em&gt; Avon ni selalu sibuk. &lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;color:#993399;"&gt;&lt;strong&gt;Hari ini Maizun juga menelefon. Bising perempuan tu bila saya tidak pergi ke majlis perkahwinan anak saudara dia 2 minggu yang lalu. Kalau ikutkan, mesti ramai yang sedang menunggu masa yang sesuai untuk menyerang saya. Menghadirkan diri ke kenduri kahwin dan open house hari Raya, bukan suatu yang &lt;em&gt;favourite.&lt;/em&gt; Maaf ye semua.&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;color:#993399;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;p align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;color:#993399;"&gt;&lt;strong&gt;Di luar, Naizam sedang asyik menonton Sehati Berdansa. Juga bukan &lt;em&gt;favourite&lt;/em&gt;.&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;color:#993399;"&gt;&lt;strong&gt;Petang tadi, sebelum Maghrib, saya gagahi diri pergi ke The Store. Saya mengagak yang saya yang keadaan saya tidak akan sembuh sehingga ke hujung minggu. &lt;em&gt;So, I decided to replenish my groceries.&lt;/em&gt; Dalam keadaan rabun yang dahsyat, terpaksa menyeberang jalan yang sentiasa sibuk. Maklumlah, Pandan Indah.&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;color:#993399;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;p align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;color:#993399;"&gt;&lt;strong&gt;"Kau ni, ada kat Pandan ke atau ada kat Awana?" Masyuk telefon untuk pastikan samada saya pergi ke &lt;em&gt;Annual Dinner&lt;/em&gt; tu atau tidak. Dia memang agak anti-sosial dalam hal hadirkan diri ke event macam ini. Melainkan jika ada 'kaki' yang sekepala dengan dia.&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;color:#993399;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;p align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;color:#993399;"&gt;&lt;strong&gt;Bermacam benda yang saya beli. Stok macam besok ada&lt;em&gt; curfew&lt;/em&gt;. Segalanya berkhasiat. Orang kata, &lt;em&gt;if you eat healthy, you stay healthy&lt;/em&gt;...konon.&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;color:#993399;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;p align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="color:#993399;"&gt;Sebelum itu, saya minta maaf pada Zarin. &lt;em&gt;Dear, Happy Belated Birthday ye. This will be your 33rd ok. Not 23rd as what you always said. Well, if you are really 23, I'll be 13 then. Deal? However, it's just a number my friend. Ultimately, life must always be graceful...&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p align="right"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_n0aKUZN7P4Q/SUO0hSzrF9I/AAAAAAAAACI/QzciMRypwQo/s1600-h/ZARINA.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5279261672285607890" style="WIDTH: 320px; CURSOR: hand; HEIGHT: 270px" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_n0aKUZN7P4Q/SUO0hSzrF9I/AAAAAAAAACI/QzciMRypwQo/s320/ZARINA.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;div align="right"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;Zarin (tengah) ketika zaman belajar. &lt;em&gt;This is when she at 23&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/2512273637773857236-7519600222126533023?l=adiksyam.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://adiksyam.blogspot.com/feeds/7519600222126533023/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=2512273637773857236&amp;postID=7519600222126533023' title='1 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2512273637773857236/posts/default/7519600222126533023'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2512273637773857236/posts/default/7519600222126533023'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://adiksyam.blogspot.com/2008/12/masih-lagi-terbaring.html' title='23 or 33?'/><author><name>Warna-warna</name><uri>http://www.blogger.com/profile/16548395385383170464</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_n0aKUZN7P4Q/SUsRtEA4BxI/AAAAAAAAADY/7xANKHRTqFQ/S220/Picture+062.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_n0aKUZN7P4Q/SUO0hSzrF9I/AAAAAAAAACI/QzciMRypwQo/s72-c/ZARINA.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>1</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-2512273637773857236.post-4701734285509694272</id><published>2008-12-12T20:11:00.000-08:00</published><updated>2008-12-12T20:49:42.426-08:00</updated><title type='text'>Kesian Aiman Lee</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:arial;color:#ffcc00;"&gt;&lt;strong&gt;Awal-awal pagi lagi saya keluar. Tanpa memakai &lt;em&gt;contact lense&lt;/em&gt;, saya gigih jua untuk keluar. Saya hubungi Azlin sewaktu berada di dalam LRT.&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:arial;color:#ffcc00;"&gt;&lt;strong&gt;"Syuk, minta Ivy &lt;em&gt;sign medical slip&lt;/em&gt;. Saya kena sambung &lt;em&gt;MC&lt;/em&gt; lagi ni. Nanti sampai Menara, saya telefon awak lagi" pinta saya.&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="color:#ffcc00;"&gt;&lt;span style="font-family:arial;"&gt;&lt;em&gt;One more day MC&lt;/em&gt;. Ubat ditambah. Saya menerima SMS dari sepupu saya, Zubairi. Nak pinjam duit lagi. Terus saya berjalan dari Jalan Ampang menuju CIMB Bank Jalan Tun Perak untuk &lt;em&gt;deposit&lt;/em&gt; duit. Kesian pada adik saya seorang ini. Selalu ada masalah. Selepas itu, saya menaiki LRT untuk ke Pasar Seni. Road Tax perlu di &lt;em&gt;courier&lt;/em&gt; ke Ipoh. Payah, tapi mesti disiapkan semua hari ini juga. Saya seakan seorang buta berkeliaran di bandar.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:arial;color:#ffcc00;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:arial;color:#ffcc00;"&gt;&lt;strong&gt;Sesampai rumah, saya membungkus makanan untuk makan tengahari. Setelah itu, sambung tidur sehingga ke petang hari. Saya masih ingat janji saya pada Alan. Tolong hantar dia ke KLIA. Jam 8.30 malam, dia sudah terpacak depan pintu.&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:arial;color:#ffcc00;"&gt;&lt;strong&gt;"Laa..kenapa tak bagitau yang &lt;em&gt;you&lt;/em&gt; sakit" &lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:arial;color:#ffcc00;"&gt;&lt;strong&gt;Alan, kalau saya bagitau pun, siapa lagi yang boleh bantu awak saat-saat akhir ini. Perjalanan ke KLIA yang saya lupa berapa lama, begitu lancar. Dalam perjalanan pulang, entah macam mana saya boleh tersesat sampai ke bandar Nilai. Tak pernah saya sesat. Ini bukan ini kali pertama saya ke KLIA. Apa sudah jadi dengan saya? Redah punya redah, sampai juga ke rumah. &lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:arial;color:#ffcc00;"&gt;&lt;strong&gt;Sampai ke rumah, saya berehat lagi. Nak bergayut, 'sayang' seorang tu pergi &lt;em&gt;clubbing&lt;/em&gt; dengan kawan-kawan dia. &lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;span style="font-family:arial;color:#ffcc00;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:arial;color:#ffcc00;"&gt;&lt;strong&gt;"Hey, &lt;em&gt;enjoy&lt;/em&gt; eh. Jaga diri tau" &lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:arial;color:#ffcc00;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:arial;color:#ffcc00;"&gt;&lt;strong&gt;Selepas kebosanan menonton TV, saya &lt;em&gt;upload&lt;/em&gt; gambar-gambar yang diambil petang tadi ke dalam &lt;em&gt;Facebook&lt;/em&gt;. &lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="color:#ffcc00;"&gt;&lt;span style="font-family:arial;"&gt;&lt;strong&gt;"Muka-muka bangun tidur" ketawa kecil saya ketika gambar telah dimasukkan. S&lt;/strong&gt;&lt;strong&gt;aya cuba untuk menulis. Tiba-tiba, telefon saya berdering.&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:arial;color:#ffcc00;"&gt;&lt;strong&gt;"Eh. Lama sudah dia tidak telefon. Kenapa ye?" bisik hati saya sebelum menjawab panggilan.&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:arial;color:#ffcc00;"&gt;&lt;strong&gt;Jam sudah pukul 2.00 pagi. Aiman Lee muncul di depan pintu. Dalam keadaan lemah, dia masuk. Mata dia merah, berair.....&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;p align="center"&gt;&lt;strong&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_n0aKUZN7P4Q/SUM9huBHLEI/AAAAAAAAACA/TuXxn7WJjfc/s1600-h/DSC03221.JPG"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5279130837706026050" style="WIDTH: 240px; CURSOR: hand; HEIGHT: 320px" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_n0aKUZN7P4Q/SUM9huBHLEI/AAAAAAAAACA/TuXxn7WJjfc/s320/DSC03221.JPG" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/2512273637773857236-4701734285509694272?l=adiksyam.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://adiksyam.blogspot.com/feeds/4701734285509694272/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=2512273637773857236&amp;postID=4701734285509694272' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2512273637773857236/posts/default/4701734285509694272'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2512273637773857236/posts/default/4701734285509694272'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://adiksyam.blogspot.com/2008/12/aiman-lee.html' title='Kesian Aiman Lee'/><author><name>Warna-warna</name><uri>http://www.blogger.com/profile/16548395385383170464</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_n0aKUZN7P4Q/SUsRtEA4BxI/AAAAAAAAADY/7xANKHRTqFQ/S220/Picture+062.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_n0aKUZN7P4Q/SUM9huBHLEI/AAAAAAAAACA/TuXxn7WJjfc/s72-c/DSC03221.JPG' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-2512273637773857236.post-2190340061242715018</id><published>2008-12-11T09:37:00.000-08:00</published><updated>2008-12-11T10:31:19.573-08:00</updated><title type='text'>Di Lemma</title><content type='html'>&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_n0aKUZN7P4Q/SUFcFbd19lI/AAAAAAAAAB4/q5aeYNlf-iY/s1600-h/Dennis%2520the%2520Menace.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5278601486596961874" style="WIDTH: 318px; CURSOR: hand; HEIGHT: 320px" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_n0aKUZN7P4Q/SUFcFbd19lI/AAAAAAAAAB4/q5aeYNlf-iY/s320/Dennis%2520the%2520Menace.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;Seharian duduk di rumah amat membosankan. Apa yang saya buat? Tidur, makan, telan ubat dan akhirnya menonton TV sampai muntah. Saya tak boleh nak menonton TV dalam keadaan macam ini. Mata saya sebenarnya rabun. Sudah lebih 10 tahun saya memakai kanta lekap dan tidak pernah sekali saya mempunyai cermin mata. Apabila mata sakit, kanta lekap tidak boleh di 'lekap' di mata, jurus saya seperti orang buta di rumah sendiri. Baru saya tahu macam mana keadaan orang-orang buta yang bekerja di pejabat saya. Pernah sekali, saya ubah kedudukan pokok di pintu masuk pejabat. Hasilnya, salah seorang mereka terlanggar pintu itu. Maafkan saya Teck Koon. Saya memang nakal.&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;Kenakalan saya kadang-kadang melampau. Ada ketikanya, saya suka melihat budak-budak kecil menangis hasil sakatan saya. Bila dah menangis, masa tu baru gatal-gatal nak pujuk buat muka rasa bersalah. Kalau sesiapa pernah tonton kartun &lt;em&gt;Dennis the Menace&lt;/em&gt;, saya rasa watak itu &lt;em&gt;Dennis&lt;/em&gt; bersesuaian dengan saya. Pernah suatu ketika dulu, saya menolak anak jiran saya dari pokok sehingga patah tangan. Bila pulang, sewaktu mengadap mak dan abah, saya menafikan sekeras-kerasnya. Penafian tidak bermakna juga. Akhirnya, tetap dilibas kaki saya dengan rotan. &lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;Tetapi kenakalan saya ada batasnya. Apabila meningkat dewasa, saya mula berfikir secara matang. Akan tetapi, tetap ada saki-baki perangai lama yang tanpa disedari, saya tetap lakukan. &lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;Kebelakangan ini, saya lihat remaja sekarang tetap nakal apabila meningkat dewasa. Anasir-anasir seperti bohsia, mat rempit, pil-pil-pil khayal sudah menjadi perkara biasa. Yang menyedihkan, kebanyakan berlaku di kalangan bangsa saya sendiri. Salah siapa semua itu. Adakah salah ibu bapa mendidik? &lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Ibu sibuk bershopping di &lt;em&gt;Pavillion&lt;/em&gt; dan &lt;em&gt;KLCC &lt;/em&gt;mahu pun &lt;em&gt;Starhill&lt;/em&gt;. Mereka lebih peka akan perubahan trend-trend terkini daripada perubahan anak masing-masing. Kalau boleh si ibu mahu dapatkan &lt;em&gt;design &lt;/em&gt;terkini dari label-label yang terkemuka. Ibu mahu &lt;em&gt;glamour&lt;/em&gt; agar wajah boleh terpampang di &lt;em&gt;GLAM&lt;/em&gt; atau &lt;em&gt;In-Trend&lt;/em&gt;. Yang si ayah pula sibuk dengan GRO, sibuk mengejar pangkat, sibuk dengan politik. &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;Masing-masing dengan dunia sendiri. Masing-masing menjadi hamba dunia. Mungkin pada pendapat mereka, biar keluarga berjaya. Agar potret keluarga boleh diabadikan dalam &lt;em&gt;Malaysian Tatler.&lt;/em&gt; Anak yang gagal dalam pelajaran, boleh dihantar ke universiti swasta. Ijazah boleh dibeli. Yang penting, duit ada. Tapi bagaimana pula jika anak itu gagal dalam hidup?&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/2512273637773857236-2190340061242715018?l=adiksyam.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://adiksyam.blogspot.com/feeds/2190340061242715018/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=2512273637773857236&amp;postID=2190340061242715018' title='1 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2512273637773857236/posts/default/2190340061242715018'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2512273637773857236/posts/default/2190340061242715018'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://adiksyam.blogspot.com/2008/12/di-lemma.html' title='Di Lemma'/><author><name>Warna-warna</name><uri>http://www.blogger.com/profile/16548395385383170464</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_n0aKUZN7P4Q/SUsRtEA4BxI/AAAAAAAAADY/7xANKHRTqFQ/S220/Picture+062.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_n0aKUZN7P4Q/SUFcFbd19lI/AAAAAAAAAB4/q5aeYNlf-iY/s72-c/Dennis%2520the%2520Menace.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>1</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-2512273637773857236.post-7747457314451741767</id><published>2008-12-10T10:21:00.000-08:00</published><updated>2008-12-10T13:11:06.307-08:00</updated><title type='text'>Terbaring Lesu</title><content type='html'>&lt;span style="font-family:trebuchet ms;color:#993399;"&gt;&lt;strong&gt;Seperti biasa bangun awal. Selepas selesai mandi, sarapan hari ini cuma oat segera dan &lt;em&gt;hot chocolate&lt;/em&gt;. Ubat saya ambil seperti saranan Dr Labi. &lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;color:#993399;"&gt;&lt;strong&gt;Begitu juga tengahari. Makanan perlu dijamah sebelum menelan ubat. And my &lt;em&gt;lunch&lt;/em&gt; &lt;em&gt;for today is the most delicious&lt;/em&gt; &lt;em&gt;3 in 1 Cadbury Hot Chocolate&lt;/em&gt; bersama oat segera. Setelah itu, ubat ditelan.&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color:#993399;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;color:#993399;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;color:#993399;"&gt;&lt;strong&gt;Setiap kali setelah menelan ubat-ubat, saya pasti tertidur. Entah untuk ke berapa kali, saya terjaga dan hanya meminum air masak. Perut kelaparan. Apa daya. Hidup bujang, macam ini gaya nya. &lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;span style="color:#993399;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;color:#993399;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;color:#993399;"&gt;&lt;strong&gt;Untuk makan malam, agak istimewa. Oat segera beserta&lt;em&gt; 3 in 1 Cadbury Hot Chocolate&lt;/em&gt; dan mentega kacang. Sedap sungguh. Untuk esok, setelah di amati isi kandungan &lt;em&gt;fridge&lt;/em&gt;, saya bercadang untuk meratah jem strawberi pula (mentega kacang dah habis).&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_n0aKUZN7P4Q/SUALULdA9UI/AAAAAAAAABw/kl3y7CC8o1o/s1600-h/howei.gif"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5278231204577998146" style="WIDTH: 320px; CURSOR: hand; HEIGHT: 203px" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_n0aKUZN7P4Q/SUALULdA9UI/AAAAAAAAABw/kl3y7CC8o1o/s320/howei.gif" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:times new roman;"&gt;&lt;em&gt;mentega kacang yang dihabiskan hari ini&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/2512273637773857236-7747457314451741767?l=adiksyam.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://adiksyam.blogspot.com/feeds/7747457314451741767/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=2512273637773857236&amp;postID=7747457314451741767' title='3 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2512273637773857236/posts/default/7747457314451741767'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2512273637773857236/posts/default/7747457314451741767'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://adiksyam.blogspot.com/2008/12/terbaring-lesu.html' title='Terbaring Lesu'/><author><name>Warna-warna</name><uri>http://www.blogger.com/profile/16548395385383170464</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_n0aKUZN7P4Q/SUsRtEA4BxI/AAAAAAAAADY/7xANKHRTqFQ/S220/Picture+062.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_n0aKUZN7P4Q/SUALULdA9UI/AAAAAAAAABw/kl3y7CC8o1o/s72-c/howei.gif' height='72' width='72'/><thr:total>3</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-2512273637773857236.post-2688121134740669049</id><published>2008-12-10T08:47:00.000-08:00</published><updated>2008-12-10T10:00:12.877-08:00</updated><title type='text'>Sakit Mata</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;color:#cc9933;"&gt;&lt;strong&gt;Pagi itu saya bangun seawal 5.30 pagi. Entah kenapa, saya terus ke dapur dan menghabiskan tinggalan makanan yang Shah bawa. Hey Shah! Mama &lt;em&gt;you&lt;/em&gt; mesti bangga bila dapat tahu ni. Sedap sangat. Bangun dari tidur, terus teringat pada masakan mama &lt;em&gt;you&lt;/em&gt;. Jarang sangat saya mengambil makan berat awal-awal pagi. Yang kelakar, setelah habis makan, saya sambung tidur semula. Ini bukan mengigau. Saya ingat segala apa yang saya buat.&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;color:#cc9933;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;color:#cc9933;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;color:#cc9933;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;color:#cc9933;"&gt;&lt;strong&gt;Jam 7.30 pagi, saya bangun bersiap untuk ke pejabat.&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;color:#cc9933;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;color:#cc9933;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;color:#cc9933;"&gt;&lt;strong&gt;"Hmm..mata ni masih merah laa" lalu saya mencapai Optrex dengan harapan ia akan kembali seperti sediakala.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sampai di pejabat, segala teguran pagi dari semua tidak saya endahkan. Mungkin mood saya tak baik seperti biasa. Sakit di mata membuatkan saya rasa rimas. Awal-awal saya dah beri amaran pada Kak Norliah supaya jangan ganggu saya satu hari. Saya perlukan kosentrasi. Kalau diikutkan hati, saya hendak pergi ke klinik dan ambil cuti sakit. Malangnya, Azlin dan Sariza masih bercuti. Siapa hendak uruskan tugas harian saya? &lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;color:#cc9933;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;color:#cc9933;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;color:#cc9933;"&gt;&lt;strong&gt;Hari ini memang amat berat. Dalam keadaan sakit, saya paksa diri untuk terus bekerja. Kumpulan Sime Darby Berhad telah menghantar bayaran sebanyak RM21 juta sebagai dividen untuk diagihkan kepada &lt;em&gt;client&lt;/em&gt; kami. Bgitu juga bayaran telah kami terima dari M3nergy Berhad untuk tujuan yang sama. Kebiasaan, tugas ini tidak menjadi masalah. Tapi entah apa jadi pada sistem, segalanya kena saya buat secara manual. Malangnya nasib...&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;color:#cc9933;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;color:#cc9933;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;color:#cc9933;"&gt;&lt;strong&gt;"&lt;em&gt;Sorry&lt;/em&gt; Moon. Saya memang tak boleh &lt;em&gt;join&lt;/em&gt; &lt;em&gt;our lunch meeting&lt;/em&gt;" saya tak larat. Saya penat. Saya busy tahap gila ni. Segalanya saya buat sendirian. Muka saya semakin mencuka. Tee pun takut nak tegur saya. Semua orang di jabatan saya faham sangat dengan saya. Jangan diganggu kalau saya dalam keadaan begini. Apa yang ada di minda saya ialah supaya semua tugas saya dapat disiapkan sebelum waktu sepatutnya dan saya dapat pergi ke klinik untuk ambil ubat.&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;color:#cc9933;"&gt;&lt;strong&gt;Jam 4.30 petang semua sudah siap. Hampir siap.... Alhamdulillah. Saya minta kebenaran dari Ivy untuk pergi ke klinik. Luar langit nampak mendung. Sampai di klinik Kumpulan Medic, saya mendaftar dan terus menunggu untuk dirawat. &lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;color:#cc9933;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;color:#cc9933;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;color:#cc9933;"&gt;&lt;strong&gt;Lupa pulak nama doktor yang merawat saya. Lelaki Melayu separuh abad itu amat kelakar bagi saya. &lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;color:#cc9933;"&gt;&lt;strong&gt;"Awak ni kena &lt;em&gt;conjuctivitis&lt;/em&gt;" Gaya pertuturan dia mengingatkan saya kepada filem Labu Labi. Maaf, saya lupa nama pelakon itu, tetapi dia membawakan watak Labi. Setelah selesai dirawat, sementara menunggu ubat, saya terdengar suara doktor menyanyi lagu Azizah. Sungguh notalgia. Saya yakin, Dr Labi (gelaran saya berikan untuk dia) seorang yang ceria dan &lt;em&gt;enjoy&lt;/em&gt; dengan kerjanya.&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;color:#cc9933;"&gt;&lt;strong&gt;Di luar, hujan semakin lebat. Saya terperangkap di klinik. Lalu, saya singgah di restoran sebelah klinik untuk minum. Memandagkan saya tidak sempat untuk makan tengahari tadi, saya mengambil 2 ketul ubi rebus untuk makan dicicah bersama kelapa parut bergula. Sedap juga menikmati makanan macam ini waktu hujan. Setelah selesai makan, cuaca diluar seakan tidak membenarkan saya pulang ke pejabat. Saya mesti pulang. &lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;color:#cc9933;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;color:#cc9933;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;color:#cc9933;"&gt;&lt;strong&gt;Wang RM1.20 digunakan sebagai modal untuk pulang ke pejabat. Saya memilih akhbar The Star untuk dijadikan perlindungan dari hujan. Mungkin sebab akhbar itu agak tebal muka suranya. Saya berlari ke pajabat dalam keadaan basah. Jika tidak ada perindungan, pasti lagi teruk saya. Sampai di pejabat, saya menyiapkan lagi kerja-kerja yang tergendala.&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;color:#cc9933;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;color:#cc9933;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;color:#cc9933;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;color:#cc9933;"&gt;&lt;strong&gt;"Ivy, &lt;em&gt;I'll be on MC for 2 days. Be back on Friday&lt;/em&gt;" yakin saya. Dia paksa saya pulang segera. Tapi, saya berdegil. Saya tak mahu orang lain susah kerana saya. Saya mesti siapkan segalanya hari ini juga.&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;color:#cc9933;"&gt;&lt;strong&gt;Sebelum pulang, saya sempat hubung Anida. Puding coklat hasil air tangan Moon tak akan saya siakan. Dan saya tak akan beri peluang Anida menikmati semua puding itu sorang-sorang. Jangan tamak ye Anida...hehehe&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;color:#cc9933;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;color:#cc9933;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;color:#cc9933;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;color:#cc9933;"&gt;&lt;strong&gt;"Saya dah ada kat bawah Wisma Lee Rubber ni. Cepat laa turun" tak sabar rasanya ingin menikmati puding yang hangat diperkatakan dalam Facebook itu.&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc9933;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;color:#cc9933;"&gt;&lt;strong&gt;Sampai di rumah, saya terus mandi. Oat menjadi makanan malam saya. Setelah makan ubat, kepala seakan di awangan. Saya tertidur. Entah untuk berapa lama, saya terjaga. Di handphone saya, saya menerima mesej &lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc9933;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;color:#cc9933;"&gt;&lt;em&gt;&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc9933;"&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="font-family:times new roman;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="color:#cc9933;"&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="font-family:times new roman;"&gt;"Seorang sahabat adalah insan dapat mendengarkan lagu di dalam hati kita dan akan menyanyikan kembali tatkala kita lupa akan bait-baitnya"&lt;/span&gt;&lt;/em&gt; &lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;color:#cc9933;"&gt;&lt;strong&gt;Apa maksud awak Farah?&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;color:#cc9933;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;color:#cc9933;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_n0aKUZN7P4Q/ST_-EBcgFwI/AAAAAAAAABg/YamL3QzvGj8/s1600-h/Z6.JPG"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_n0aKUZN7P4Q/ST_-EBcgFwI/AAAAAAAAABg/YamL3QzvGj8/s1600-h/Z6.JPG"&gt;&lt;/a&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_n0aKUZN7P4Q/ST_-EBcgFwI/AAAAAAAAABg/YamL3QzvGj8/s1600-h/Z6.JPG"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5278216633362421506" style="WIDTH: 240px; CURSOR: hand; HEIGHT: 320px" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_n0aKUZN7P4Q/ST_-EBcgFwI/AAAAAAAAABg/YamL3QzvGj8/s320/Z6.JPG" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="font-family:times new roman;"&gt;Sariza masih lagi bercuti&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;/div&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_n0aKUZN7P4Q/ST_-EBcgFwI/AAAAAAAAABg/YamL3QzvGj8/s1600-h/Z6.JPG"&gt;&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/2512273637773857236-2688121134740669049?l=adiksyam.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://adiksyam.blogspot.com/feeds/2688121134740669049/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=2512273637773857236&amp;postID=2688121134740669049' title='2 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2512273637773857236/posts/default/2688121134740669049'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2512273637773857236/posts/default/2688121134740669049'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://adiksyam.blogspot.com/2008/12/pagi-itu-saya-bangun-seawal-5.html' title='Sakit Mata'/><author><name>Warna-warna</name><uri>http://www.blogger.com/profile/16548395385383170464</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_n0aKUZN7P4Q/SUsRtEA4BxI/AAAAAAAAADY/7xANKHRTqFQ/S220/Picture+062.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_n0aKUZN7P4Q/ST_-EBcgFwI/AAAAAAAAABg/YamL3QzvGj8/s72-c/Z6.JPG' height='72' width='72'/><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-2512273637773857236.post-63465454218752875</id><published>2008-12-08T09:03:00.000-08:00</published><updated>2008-12-10T13:10:17.695-08:00</updated><title type='text'>Aidil Adha</title><content type='html'>&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_n0aKUZN7P4Q/ST1Y-ckRL_I/AAAAAAAAABY/pI-ZUqwQL7k/s1600-h/kambing_qurban.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5277472168191537138" style="WIDTH: 320px; CURSOR: hand; HEIGHT: 240px" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_n0aKUZN7P4Q/ST1Y-ckRL_I/AAAAAAAAABY/pI-ZUqwQL7k/s320/kambing_qurban.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="color:#cc33cc;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Salam Aidil Adha.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;color:#cc33cc;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;color:#cc33cc;"&gt;&lt;strong&gt;Tahun ini saya menyambut Aidiladha di Kuala Lumpur. Ini bukanlah pertama kali saya tidak menyambut bersama keluarga. Pernah suatu ketika pada 1996, saya tidak pulang menyambut Aidilfitri atas sebab-sebab tugas. Kali ini saya tidak berkesempatan pulang atas sebab-sebab yang kalau ditulis, mungkin 3 helaian surat kajang belum tentu mencukupi. Arrgh...hidup manusia penuh beralasan.&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;color:#cc33cc;"&gt;&lt;strong&gt;Pagi tadi saya bangun seawal 7.00 pagi. Mungkin disebabkan oleh &lt;em&gt;alarm clock&lt;/em&gt; saya. Setelah membuat panggilan wajib buat emak di Ipoh, saya menyambung tidur sampai jam lebih kurang 11.00 pagi. &lt;em&gt;There goes my&lt;/em&gt; sembahyang sunat. Setelah siap bersarapan bersama rakan serumah saya,Naizam, di kedai mamak berdekatan, kami bercadang untuk hanya duduk di rumah sambil menonton TV. Tiada aktiviti yang datang ke minda kami.&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="color:#cc33cc;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Izwan berulang kali telefon mengajak saya datang ke rumah untuk beraya. Satu-satunya sahabat saya yang tahu dan ambil berat akan diri saya.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;color:#cc33cc;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;color:#cc33cc;"&gt;&lt;strong&gt;"&lt;em&gt;You&lt;/em&gt; takde &lt;em&gt;show&lt;/em&gt; ke hari ni Wan?"&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="color:#cc33cc;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;"Rie, kalau Raya Haji, kat TV, &lt;em&gt;show-show&lt;/em&gt; nasyid jer laaa.." balas Izwan.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;color:#cc33cc;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;color:#cc33cc;"&gt;&lt;strong&gt;Aku terpaksa menolak pelawaan Izwan kerana semalam lagi Shah telah berjanji untuk membawa lauk-pauk yang dimasak oleh mama dia. &lt;em&gt;Thanks&lt;/em&gt; Shah Mikhael&lt;em&gt;... I really appreciate it. &lt;/em&gt;Sedap mak &lt;em&gt;you&lt;/em&gt; masak. Kalau ada sesiapa &lt;em&gt;complain&lt;/em&gt;, jom kita santau dia...&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="color:#cc33cc;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Petang itu, saya dan Shah pergi menonton wayang di &lt;em&gt;Cheras Leisure Mall&lt;/em&gt;. &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;color:#cc33cc;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;color:#cc33cc;"&gt;&lt;strong&gt;"Terasa macam orang dulu-dulu kan? Bila raya je, tengok wayang"&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="color:#cc33cc;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;"Ha ah. Tapi yang lain nye, &lt;em&gt;you and I&lt;/em&gt; tak pakai baju Melayu" Shah menjawab.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;color:#cc33cc;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="color:#cc33cc;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;Kami memilih lokasi ini kerana untuk mengelakkan kesesakan lalu lintas. Faham-faham saja KL. Bila cuti am, kesesakan lalu-lintas boleh menyebabkan kami mati cepat.Filem yang kami pilih, &lt;em&gt;Twilight&lt;/em&gt;. Saya agak teruja untuk menonton filem ini semenjak saya menonton &lt;em&gt;trailer&lt;/em&gt; nya sebelum ini. Tetapi, apa yang saya dapat rumuskan, plot filem ini agak ringan. Terlampau ringan. Lansung tidak memberi kesan apa-apa kepada kami. Saya mengharapkan cerita ini mempunyai pengakhiran yang penuh dengan emosi. Saya tidak menyesal memilihnya, tetapi lebih baik saya menonton &lt;em&gt;Transporter 3&lt;/em&gt; atau filem lain. &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;color:#cc33cc;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:Courier New;"&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;color:#cc33cc;"&gt;&lt;strong&gt;Pulang dari menonton wayang, saya dan Shah pulang ke rumah. Kami hanya melepak di rumah sehingga jam 9.00 malam apabila Shah memohon untuk berundur pulang ke Shah Alam.&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;color:#cc33cc;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;color:#cc33cc;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;color:#cc33cc;"&gt;&lt;strong&gt;Bila Shah pulang, saya teringat pada mak lagi sekali. Dicapai telefon.&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;color:#cc33cc;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;color:#cc33cc;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;color:#cc33cc;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;color:#cc33cc;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;color:#cc33cc;"&gt;&lt;strong&gt;"Mak, nanti adik balik ye. Kali ni je adik tak beraya ngan mak. Adik janji. Ini kali terakhir mak. Adik mintak maaf sangat" janji saya. &lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;color:#cc33cc;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;color:#cc33cc;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;color:#cc33cc;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;color:#cc33cc;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;span style="font-family:Trebuchet MS;color:#cc33cc;"&gt;&lt;strong&gt;Kesian kat mak. Tahun ni hanya mak ngan adik saja yang beraya di Ipoh...dan di masa hadapan, ia tidak akan berulang lagi. &lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-family:Courier New;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/2512273637773857236-63465454218752875?l=adiksyam.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://adiksyam.blogspot.com/feeds/63465454218752875/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=2512273637773857236&amp;postID=63465454218752875' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2512273637773857236/posts/default/63465454218752875'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2512273637773857236/posts/default/63465454218752875'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://adiksyam.blogspot.com/2008/12/aidil-adha.html' title='Aidil Adha'/><author><name>Warna-warna</name><uri>http://www.blogger.com/profile/16548395385383170464</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_n0aKUZN7P4Q/SUsRtEA4BxI/AAAAAAAAADY/7xANKHRTqFQ/S220/Picture+062.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_n0aKUZN7P4Q/ST1Y-ckRL_I/AAAAAAAAABY/pI-ZUqwQL7k/s72-c/kambing_qurban.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-2512273637773857236.post-8021187153472306716</id><published>2008-12-07T11:40:00.000-08:00</published><updated>2008-12-07T12:51:54.169-08:00</updated><title type='text'>Kenangan?</title><content type='html'>&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(204, 204, 204);font-family:trebuchet ms;" class="blsp-spelling-error" id="SPELLING_ERROR_6" &gt;Setelah&lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(204, 204, 204);font-family:trebuchet ms;" &gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(204, 204, 204);font-family:trebuchet ms;" class="blsp-spelling-error" id="SPELLING_ERROR_7" &gt;seharian&lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(204, 204, 204);font-family:trebuchet ms;" &gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(204, 204, 204);font-family:trebuchet ms;" class="blsp-spelling-error" id="SPELLING_ERROR_8" &gt;kebosanan&lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(204, 204, 204);font-family:trebuchet ms;" &gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(204, 204, 204);font-family:trebuchet ms;" class="blsp-spelling-error" id="SPELLING_ERROR_9" &gt;di&lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(204, 204, 204);font-family:trebuchet ms;" &gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(204, 204, 204);font-family:trebuchet ms;" class="blsp-spelling-error" id="SPELLING_ERROR_10" &gt;rumah&lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(204, 204, 204);font-family:trebuchet ms;" &gt;, &lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(204, 204, 204);font-family:trebuchet ms;" class="blsp-spelling-error" id="SPELLING_ERROR_11" &gt;aku&lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(204, 204, 204);font-family:trebuchet ms;" &gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(204, 204, 204);font-family:trebuchet ms;" class="blsp-spelling-error" id="SPELLING_ERROR_12" &gt;menghubungi&lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(204, 204, 204);font-family:trebuchet ms;" &gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(204, 204, 204);font-family:trebuchet ms;" class="blsp-spelling-error" id="SPELLING_ERROR_13" &gt;kawan&lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(204, 204, 204);font-family:trebuchet ms;" &gt; lama &lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(204, 204, 204);font-family:trebuchet ms;" class="blsp-spelling-error" id="SPELLING_ERROR_14" &gt;aku&lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(204, 204, 204);font-family:trebuchet ms;" &gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(204, 204, 204);font-family:trebuchet ms;" class="blsp-spelling-error" id="SPELLING_ERROR_15" &gt;Izal&lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(204, 204, 204);font-family:trebuchet ms;" &gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(204, 204, 204);font-family:trebuchet ms;" class="blsp-spelling-error" id="SPELLING_ERROR_16" &gt;dan&lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(204, 204, 204);font-family:trebuchet ms;" &gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(204, 204, 204);font-family:trebuchet ms;" class="blsp-spelling-error" id="SPELLING_ERROR_17" &gt;akhirnya&lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(204, 204, 204);font-family:trebuchet ms;" &gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(204, 204, 204);font-family:trebuchet ms;" class="blsp-spelling-error" id="SPELLING_ERROR_18" &gt;dia&lt;/span&gt;&lt;span style="color: rgb(204, 204, 204);font-family:trebuchet ms;" &gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(204, 204, 204);font-family:trebuchet ms;" class="blsp-spelling-error" id="SPELLING_ERROR_19" &gt;bersetuju&lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(204, 204, 204);font-family:trebuchet ms;" &gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(204, 204, 204);font-family:trebuchet ms;" class="blsp-spelling-error" id="SPELLING_ERROR_20" &gt;untuk&lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(204, 204, 204);font-family:trebuchet ms;" &gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(204, 204, 204);font-family:trebuchet ms;" class="blsp-spelling-error" id="SPELLING_ERROR_21" &gt;datang&lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(204, 204, 204);font-family:trebuchet ms;" &gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(204, 204, 204);font-family:trebuchet ms;" class="blsp-spelling-error" id="SPELLING_ERROR_22" &gt;ke&lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(204, 204, 204);font-family:trebuchet ms;" &gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(204, 204, 204);font-family:trebuchet ms;" class="blsp-spelling-error" id="SPELLING_ERROR_23" &gt;rumah&lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(204, 204, 204);font-family:trebuchet ms;" &gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(204, 204, 204);font-family:trebuchet ms;" class="blsp-spelling-error" id="SPELLING_ERROR_24" &gt;aku&lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(204, 204, 204);font-family:trebuchet ms;" &gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"Aku datang rumah kau pukul 10 malam" janji Izal.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(204, 204, 204);font-family:trebuchet ms;" class="blsp-spelling-error" id="SPELLING_ERROR_25" &gt;Kami&lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(204, 204, 204);font-family:trebuchet ms;" &gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(204, 204, 204);font-family:trebuchet ms;" class="blsp-spelling-error" id="SPELLING_ERROR_26" &gt;menjadi&lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(204, 204, 204);font-family:trebuchet ms;" &gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(204, 204, 204);font-family:trebuchet ms;" class="blsp-spelling-error" id="SPELLING_ERROR_27" &gt;sahabat&lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(204, 204, 204);font-family:trebuchet ms;" &gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(204, 204, 204);font-family:trebuchet ms;" class="blsp-spelling-error" id="SPELLING_ERROR_28" &gt;untuk&lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(204, 204, 204);font-family:trebuchet ms;" &gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(204, 204, 204);font-family:trebuchet ms;" class="blsp-spelling-error" id="SPELLING_ERROR_29" &gt;suatu&lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(204, 204, 204);font-family:trebuchet ms;" &gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(204, 204, 204);font-family:trebuchet ms;" class="blsp-spelling-error" id="SPELLING_ERROR_30" &gt;tempoh&lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(204, 204, 204);font-family:trebuchet ms;" &gt; yang &lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(204, 204, 204);font-family:trebuchet ms;" class="blsp-spelling-error" id="SPELLING_ERROR_31" &gt;agak&lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(204, 204, 204);font-family:trebuchet ms;" &gt; lama. 12 &lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(204, 204, 204);font-family:trebuchet ms;" class="blsp-spelling-error" id="SPELLING_ERROR_32" &gt;tahun&lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(204, 204, 204);font-family:trebuchet ms;" &gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(204, 204, 204);font-family:trebuchet ms;" class="blsp-spelling-error" id="SPELLING_ERROR_33" &gt;bukan&lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(204, 204, 204);font-family:trebuchet ms;" &gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(204, 204, 204);font-family:trebuchet ms;" class="blsp-spelling-error" id="SPELLING_ERROR_34" &gt;suatu&lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(204, 204, 204);font-family:trebuchet ms;" &gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(204, 204, 204);font-family:trebuchet ms;" class="blsp-spelling-error" id="SPELLING_ERROR_35" &gt;tempoh&lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(204, 204, 204);font-family:trebuchet ms;" &gt; yang &lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(204, 204, 204);font-family:trebuchet ms;" class="blsp-spelling-error" id="SPELLING_ERROR_36" &gt;pendek&lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(204, 204, 204);font-family:trebuchet ms;" &gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(204, 204, 204);font-family:trebuchet ms;" class="blsp-spelling-error" id="SPELLING_ERROR_37" &gt;Selama&lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(204, 204, 204);font-family:trebuchet ms;" &gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(204, 204, 204);font-family:trebuchet ms;" class="blsp-spelling-error" id="SPELLING_ERROR_38" &gt;bersahabat&lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(204, 204, 204);font-family:trebuchet ms;" &gt;, &lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(204, 204, 204);font-family:trebuchet ms;" class="blsp-spelling-error" id="SPELLING_ERROR_39" &gt;tidak&lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(204, 204, 204);font-family:trebuchet ms;" &gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(204, 204, 204);font-family:trebuchet ms;" class="blsp-spelling-error" id="SPELLING_ERROR_40" &gt;pernah&lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(204, 204, 204);font-family:trebuchet ms;" &gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(204, 204, 204);font-family:trebuchet ms;" class="blsp-spelling-error" id="SPELLING_ERROR_41" &gt;kami&lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(204, 204, 204);font-family:trebuchet ms;" &gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(204, 204, 204);font-family:trebuchet ms;" class="blsp-spelling-error" id="SPELLING_ERROR_42" &gt;berselisih&lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(204, 204, 204);font-family:trebuchet ms;" &gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(204, 204, 204);font-family:trebuchet ms;" class="blsp-spelling-error" id="SPELLING_ERROR_43" &gt;pendapat&lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(204, 204, 204);font-family:trebuchet ms;" &gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(204, 204, 204);font-family:trebuchet ms;" class="blsp-spelling-error" id="SPELLING_ERROR_44" &gt;lansung&lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(204, 204, 204);font-family:trebuchet ms;" &gt;, apatah lagi untuk bertengkar sehingga memutuskan persahabatan.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(204, 204, 204);font-family:trebuchet ms;" &gt;"&lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(204, 204, 204);font-family:trebuchet ms;" class="blsp-spelling-error" id="SPELLING_ERROR_45" &gt;Izal&lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(204, 204, 204);font-family:trebuchet ms;" &gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(204, 204, 204);font-family:trebuchet ms;" class="blsp-spelling-error" id="SPELLING_ERROR_46" &gt;tu&lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(204, 204, 204);font-family:trebuchet ms;" &gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="font-style: italic; font-weight: bold; color: rgb(204, 204, 204);font-family:trebuchet ms;" class="blsp-spelling-corrected" id="SPELLING_ERROR_47" &gt;soulless&lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(204, 204, 204);font-family:trebuchet ms;" &gt;" arwah Zack pernah berkata.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(204, 204, 204);font-family:trebuchet ms;" &gt;Memang benar kata arwah. Izal tidak pernah ambil &lt;/span&gt;&lt;span style="font-style: italic; font-weight: bold; color: rgb(204, 204, 204);font-family:trebuchet ms;" &gt;serious &lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(204, 204, 204);font-family:trebuchet ms;" &gt;tentang perkara yang remeh. Izal amat menyenangkan.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(204, 204, 204);font-family:trebuchet ms;" &gt;Kami duduk bersembang di kedai La-Zeez, Pandan Indah selama 5 jam berbual kosong. Mungkin bagi sesetengah orang akan berpendapat kami hanya membuang masa. Lama kami berdua tidak pernah duduk berbual sebegini sejak perginya arwah Zack. Kali terakhir kami duduk lepak bersama kira-kira 8 bulan yang lalu.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(204, 204, 204);font-family:trebuchet ms;" &gt;Banyak perkara yang kami bualkan. Segalanya berkenaan aktiviti terkini kami. Pasal family masing-masing. Jarang dapat kami lakukan aktiviti ini memandangkan masing-masing sibuk dengan komitmen sendiri. Malah, selama tempoh tidak berjumpa, kami tidak pernah pula berhubung melalui telefon dan e-mail.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(204, 204, 204);font-family:trebuchet ms;" &gt;Kadang-kadang aku rindukan masa lalu. Sewaktu remaja, kami banyak meluangkan masa bersama kawan-kawan lain. Kami berlima berkumpul di satu gerai mamak terletak di Taman Seraya, Ampang hampir setiap malam. Walaupun tidak tinggal serumah, ianya seakan satu komitmen kami. &lt;/span&gt;&lt;span style="font-style: italic; font-weight: bold; color: rgb(204, 204, 204);font-family:trebuchet ms;" &gt;Gathering&lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(204, 204, 204);font-family:trebuchet ms;" &gt; harian ini berlarutan sehingga ke lewat malam.  Manakala pada hujung minggu, Hard Rock Cafe menjadi tempat kami bersuka-ria. Keakraban kami seakan adik-beradik. Kalau diingatkan semula, banyak perkara yang terjadi. Agak kelakar kadang-kadang bila teringat kisah lama. Bukan mudah menempuh hidup remaja.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(204, 204, 204);font-family:trebuchet ms;" &gt;Kini Gadap dan Ikhwan masing-masing mempunyai keluarga sendiri. Hanya yang tinggal aku dan Izal. Jika arwah Zack masih hidup......&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://3.bp.blogspot.com/_n0aKUZN7P4Q/STwt_vT-HoI/AAAAAAAAABQ/2WSybPsxwu0/s1600-h/l_cb22f133e6d9114990f20486008e488a.jpg"&gt;&lt;img style="cursor: pointer; width: 320px; height: 221px;" src="http://3.bp.blogspot.com/_n0aKUZN7P4Q/STwt_vT-HoI/AAAAAAAAABQ/2WSybPsxwu0/s320/l_cb22f133e6d9114990f20486008e488a.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5277143436426616450" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:trebuchet ms;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;font-family:times new roman;" &gt;Bersama Ikhwan dan Gadap di Pulau Tioman.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/2512273637773857236-8021187153472306716?l=adiksyam.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://adiksyam.blogspot.com/feeds/8021187153472306716/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=2512273637773857236&amp;postID=8021187153472306716' title='1 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2512273637773857236/posts/default/8021187153472306716'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/2512273637773857236/posts/default/8021187153472306716'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://adiksyam.blogspot.com/2008/12/kenagan.html' title='Kenangan?'/><author><name>Warna-warna</name><uri>http://www.blogger.com/profile/16548395385383170464</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='23' height='32' src='http://2.bp.blogspot.com/_n0aKUZN7P4Q/SUsRtEA4BxI/AAAAAAAAADY/7xANKHRTqFQ/S220/Picture+062.jpg'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_n0aKUZN7P4Q/STwt_vT-HoI/AAAAAAAAABQ/2WSybPsxwu0/s72-c/l_cb22f133e6d9114990f20486008e488a.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>1</thr:total></entry></feed>
